jobbigt att vara så bäst!

Jag har precis kommit hem från mötet, jag var där några minuter tidigare så jag o vdn stod o snackade ett tag, tog en kopp kaffe och så visade han mig runt. Det var bara vi på kontoret då nästan allt gått på semester. Precis när mötet skulle börja kom två andra chefer in i lokalen, en av dom känner jag igen väl sen flera år på bokmässan. Vi brukade stå bredvid varann i kaffekön, o det visade sig att det var en av delägarna till ett väldigt stort bokförlag, inte illa! Mötet gick så bra, jag är så glad och sprallig att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Kanske kan det ha något med att göra att jag druckit ungefär en liter kaffe inom loppet av två timmar?! Eller så är det bara för att jag är så bäst! Jag kan helt ärligt säga, utan att skryta för mycket, att chefen älskade mig! Efter två meningar hade jag honom runt lillfingret. Han svalde vartenda ord jag sa, även om mötet bara var på en kvart, började han redan efter halva prata om att dom skulle kontakta mig senare för mer detaljer om när jag skulle kunna få börja. Det känns både kul o spännande, samt ännu ett sätt att få in en fot i branschen! Dels har jag ju en stor fördel då min mamma jobbar i bokbranschen, men nu känns det som jag ta ett ännu större kliv i rätt riktning, helt själv utan någons hjälp! Jag hoppas bara att det gick lika bra som jag tyckte att det gick, o att det inte var inbillning! Men det brukar det inte vara när jag gör ngt, så det borde bara resultera i ngt positivt. Det kändes liksom som om vad jag än sa, så var det helt rätt. Största fullträffen var ju att han hade en hel rad plåtslagare i släkten, hans far, farfar o farfarsfar hade alla arbetat på en o samma firma. Så det var ju inte precis en nackdel att jag arbetat på pappas firma sedan 15års ålder. Snacka om ren fullträff! Hur stor är oddsen att båda ens föräldrars yrken ska va sådana fullträffar på en och samma gång?! Tack kära päron för att ni valde dessa yrken!

Nu är det bara att vänta på att han hör av sig, sen är det jag som tar ännu ett större kliv in i vuxenvärlden!
Jag är så bra att jag nästan skrämmer mig själv!




puss puss// en succéande caro<3
2 kommentarer
Anonym

sötnos<3

caro

:) men visst är jag bäst! :D <3 saknar dig min lilla kotte<3 :D