idol är överskattat!

Är jag den enda lilla människan i Sverige som inte har följt Idol ett dugg? Det är ju ändå samma sak varje år: Först en veckas audition där 8/10 är så pinsamt dåliga att man dör av skratt och ca 1/10 är helt okej ½/10 kan sjunga. Den andra halvan är bara blaha. Sen blir dom ett litet gäng, det blir intriger, sexchocker, folk som gråter och folk som blir glada. Samma sak år efter år, det var ju spännande i ungefär en kvart. Sen helg efter helg sitter flockar med fjortisar med famnen full av gosedjur som de ska kasta upp på scenen, hemmagjorda skyltar som de viftar med i timmar, när personen sen kommer upp på scen så sprutar tårarna!
Så vad är grejen? Jag kan inte säga att jag hänger med i vad det är som är så spännande. Årets flock verkar dessutom bara vara småkids, är det bara jag som oroar mig över deras skola? Hinner dom plugga och hur mycket kommer dom efter? För vad händer sen, när dom röstas ut en efter en, och inte blir Sveriges nya Popstjärna! Jo, de får åka hem till sina små hålor, får en bakelse uppkallad efter sig alternativt blir hånad... Sen får de fortsätta sina små gråa liv med krossade drömmar och krossat hjärta!
Det slutar ju ändå bara med att de får "turnera" runt i Gävle Centrum och signera singlar åt 10åringar, för att sen "dra sig undan" och göra "comeback" tre år senare i Melodifestivalen!

Tragiskt musiksverige vi har!

puss puss//en lycklig caro<3
min vardag
1 kommentar
josefine

klockren beskrivning av deras karriärer. so sad. hoho! jag kunde inte bry mej mindre om vem som vinner, faktiskt. skönt att vi är två :)



ps. du, nu är det på riktigt som det kan bli fantastiskt glad för din skull gumman. vi hörs! <3