lill-lördag och livet är inte en fest!

Det är onsdag, vilket innebär att jag har mindre än en arbetsdag på mig att bevisa att jag passar för det här jobbet. En del av mig vill hissa vit flagg och ge upp helt. Skrika att jag inte är någon jävla slav och gå ut härifrån med huvudet högt! Medan en annan del vill underkasta sig totalt och ge upp, tigga om att få vara kvar och ge järnet tills jag stupar!

Som det ser ut nu vet jag inte hur det kommer att gå, just nu vet jag inte heller vad jag ska göra. Men att ha magont varje dag, ångest innan, under och efter arbetstid och ha tårar som rinner ner medan man brer en smörgås som man ska äta medan man kubbar till en tub för att hinna till ett möte, så kanske inte dessa symptom är dom bästa bevisen på att jag faktiskt passar in här. Så just nu vet jag inte hur eller vad jag ska göra något.

Det enda jag vill är att trivas och inte lida, ha en lön så att jag klarar mig och samtidigt ha tid över till att ha ett liv utanför arbetstid. Något som jag knappt har nu =/ men men, man ska inte ta något för givet, jag får se vart jag tar vägen.

ps. tack älskling för allt stöd du ger mig och torkar mina tårar som rinner ner på smörgåsen. tack för att du stöttar mig, orkar lyssna på mitt tjat och gnäll om allt och alla. tack för att du vill ha filmkvällar med mig även fast jag somnar innan vi nått halva filmen och däckar efter ett avsnitt av one tree hill. tack för att du är ditt underbara du och för att du gör mig lycklig. jag är ingenting utan dig<3 jag älskar dig mest :)

puss puss//en lycklig caro<3
0 kommentarer