Håkan i mitt krossade hjärta!
Sen så gick jag efter typ halva, el jag vet inte hur mycket som var kvar. Men jag var kvar tills första låten av extranumrena, när jag gick spela han "Kom igen Lena" och för ni som känner mig vet vad jag tänker på, och det är ingen jag vill ha i mitt lilla huvud, så det gjorde inte så mycket!
Jennie, kvällens sista låt var "Kärlek är ett brev som skickats tusen gånger"!! Och fy fan vad jag mådde dåligt! Jag kunde bokstavligen känna hur hjärtat värkte och tårarna sprutade! Jag kände mig som en borttappad femåring mitt i julrean på NK, (ni som har varit där vet hur jävla mycket folk det är)
Det var så sorligt, liksom senast jag hörde den stod vi där, höll om varandra, tårar som rann o jag minns hur vi skrek ut vartenda ord. Den kväll var och är vår kväll, o ett av mina bästa minnen! Därmed blev det så sjukt sorgligt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen! Men jag stod där själv, bland tusen o tusen människor, med tårar som sprutade, mascara som kladdade och en röst som sprack i varenda mening!
- om jag vore en konstig poet skulle det säkert kunna framställas vackert, men nu är det bara hjärtekrossande!
jag saknar dig så att jag går sönder, och just nu roar jag mig med att räkna minuterna tills vi ses! Jag saknar dig jag saknar dig och jag saknar dig!! Aldrig mer att jag går på Håkan själv, och aldrig mer att jag går på håkan utan dig!!!<3
jag älskar dig<3
puss puss//en lycklig caro<3