inte bästa kombon
Den här dagen, en riktig jävla mardröm! Från klockan 7.00-10.15 stod jag och halvgrät, min vänstra fot hade domnat bort av kyla och pga för mycket strumpbyxor, så jag kunde inte röra på tårna, vilket ledde till att blodtillförseln i resten av kroppen liksom totalbegränsades!
- jag kände mig som den där tjocka valpen i "Pongo och dom 101 dalmatinerna", han den där söta som hamnar efter i snöstormen och som fryser om tassarna, svansen och nosen + att han är hungrig!
Lika sårbar och liten var jag när jag stod där och snyftade, sönderfrusen, hungrig och kissnödig!!
Har dock haft en fullständigt övermysig kväll med min Moa, blivit gödd med supergod pastarätt och en sockerkavalkad med smakprov på allt från deras julgodis! Massa gott och en finaste att prata, älta och skratta med - så jäkla bäst<3
Hihi.. Pongo-valpen! det är ju du i ett nötskal!