på kvällskvisten

Woho, första gången sen jag började på Tullys som jag blev klar i tid, jag drog inte över med en enda minut! Och jag är så fruktansvärt stolt över mig själv så det är knappt jag tror det! Nu sitter jag hemma hos mamma igen, pappa kommer vara här 9 imorrn bitti och köra över det sista och det viktigaste - bokhyllorna! För som det ser ut nu i lägenheten, så är det bara kaos, vilket beror på alla tusen kartonger som är halvfulla med böcker. Jag orkar inte ens räkna hur många böcker jag har, men på rak arm skulle jag gissa på kanske 200-300?! Eller något runt det...
Nästan alla i min närhet har påpekat det och ingen förstår inte hur jag kan ha så mycket grejer, älsklingen kallar mig för Dobby (lilla trolldvärgen från Harry Potter) sen han såg hur mycket saker jag faktiskt ägde. Och jag kan bara hålla med, jag förstår inte hur mycket skit jag har lyckats samla på mig genom åren, och varför ingen har stoppat mig?! Den enda gången jag blivit stoppad i mina samlingar var när jag var fyra och samlade på mandarinskal, tills mamma hittade påsen tre veckor senare med bara massa mögel i, där tog den samlingen slut... Men allt annat? Blir så trött på mig själv.


Ja, nästan så att man ser likheten...


puss puss//en lycklig caro<3
4 kommentarer
Daniela

haha mandarinskal, vad gulligt =)

Vilken fin bild på dig gumman, pussss

Sophia

Ja, VERKLIGEN!!! Haha!!!

Sophia

Ja, VERKLIGEN!!! Haha!!! =)

Ludde

Nej inte Dobby, du är mer som Krake:D