exclamation mark!
Man kan säga att jag väljer att se allt det goda istället för att gräva ner mig i allt det dåliga. Detta brukar lätt göra att jag tänker tillbaka till ungefär för tre månaders sen, då kunde jag få ångest för minsta lilla och jag såg livet helt i gråskala.
Vad kan man säga förutom, att det gamla ordspråket passar jäkligt bra in på mig: Det som inte dödar, härdar!
Eller kanske mer, I will survive!