förbjudna minnen.

Är det inte otäckt att minnen som man sedan länge tryckt undan och nästintill glömt bort, och att det på bara några sekunder åter kan komma tillbaka, skapa den där iskalla känslan i magen och krama åt ens hjärta. En plats, en person, en doft eller en sak - något sånt enkelt som återskapar förbjudna och undantryckta minnen. Känslan av att stå på en plats och se hur allt det gamla uppspelas framför ens ögon, är en väldigt otäckt känsla.
Vad man kan göra åt det? Ja antingen totalisolera sig och på så sätt minimera risken att någonsin stöta på något som kan komma att påminna om det otäcka. Eller när en sådan situation uppstår, ta några djupa andetag acceptera att de gamla minnena kommer tillbaka och sen inse att det är något som skett i det förgångna och inget som kommer återupprepas igen. Och återgå sen till nutiden och inse att de där minnen som känns förjäkliga är just bara minnen, och inte verkligheten.
0 kommentarer