jag tror jag börjar blir lite schizofren.

Jag vet inte riktigt vad det är som händer med mitt känsloliv, är månen upp-phuckad eller vad är grejen? Ena dagen blir jag gråtfärdig bara jag tänker på introt till Edelweiss som alltid är öppningslåten till Håkans konserter (iaf de tre senaste) för att jag vet att efter introt kommer så sjukt mycket fina och kärleksfulla låtar.
För att nästa dag omedvetet söka på kanske de smörigaste kärlekslåtarna bara för att ha något att nynna och sjunga till.

Jag hoppas att detta är en fas som snart går över.
1 kommentar
Anonym

fan vad söt du är