blek kopia

En av de saker som freakar ut mig allra mest här i världen, är personer som väljer partners som liknar ett gammalt ex! Det läskigaste av allt är att alla inte gör det medvetet, utan att det liksom styrs undermedvetet - vilket bara gör det ännu obehagligare, för då har man liksom inte sett de solklara likheterna!

Vanligaste är väl att man har en riktigt stor första kärlek, den tar slut, och sen systematiskt/undermedvetet väljer nästkommande partner som liknar den stora kärleken. Så jäkla läskigt! Varför gör man så? Det kan ju ändå aldrig bli lika bra, kärleksfullt och fantastiskt som den första kärleken - så varför jagar man då bleka kopior?

Då jag själv tycker detta är skitläskigt, så är det inget jag själv sysselsätter mig med. Men däremot känner jag till folk, som liksom jagar kopior. Det behöver inte nödvändigtvis vara utseendet, utan det kan även vara liknande drag, sätt att vara eller egenskaper som stämmer överrens med den föregångne.

Gör man då detta i hopp om att det ska efterlikna det man en gång upplevt, och att man liksom "chansar på ett säkert kort"? Eller är det bara så enkelt som att man faller för en viss typ av människa, om och om igen? Tell me!
Sex osv.
0 kommentarer