dagen från helvetet

Jag totalälskar mitt jobb - förutom en liten detalj: jag förstår inte varför jag sätts som enda fröken vid fotbollsplanen, där jag kan högst 5 namn av 20 + andra ungar från andra fritids?! + att jag samtidigt har tre småklickar med andra barn utspridda över en gigantiskt skolgård.
- För att sammanfatta - jag har en jäkla röst när jag väl höjer den, men vilken unge bryr sig om att lyssna när:
1) de är lika långa/huvudet längre
2) inte vet vem jag är/bara någon oviktig vikarie
3) jag kan knappt några namn, "hörru" funkar inte i alla lägen

Det slutade med att en unge grät, en unge fick fotbollsförbud på obestämd tid och tre hot om lapp hem till föräldrar.