lite som att skala en banan

Det här med relationer till andra människor, fan vad det kan bli krångligt. Man är sams, man tjafsar, man bråkar, man skriker, man sårar, man smeker, man leker, man blir sams, man skrattar, man sprider kärlek, och så går det liksom runt... Men det är väl när det börjar gå runt lite för mycket och man fastnar på de mer negativa bitarna som bråka och såra istället för att skratta och sprida kärlek - det är väl ungefär någonstans man känner att det räcker och man vill tacka för sig.

Jag tror jag har kommit in i någon slags ny fas, en ego-era. Jag känner mig löjligt stark i mig själv, och mina nära finns där - men resten... Mjaaa, varför ha kvar någon som bara gör en illa eller känns sådär allmänt överflödig? Det känns inte som att jag varken har lust eller tid för den typen av relationer längre. Ska nog bli ändring på det snarast...



Förövrigt så är jag fullkomligt golvad av dagens spruta, ökad dos och det känns som att jag sovit max en kvart under de tre senaste åren. Det blev liksom stekt ägg till middag, den nivån är jag på... Men jag ska bara skriva ett mail till en fining och sen ska jag sova.
Sex osv.
0 kommentarer