ny kraft och nya krig.
Jag strök hela veckans att-göra-lista och skrev dit fyra saker; måla naglarna, hitta passet, träffa adam och resa bort. (och alla dessa krav som jag jämt har, varför har vi människor så jävla mycket krav? Sockerfritt, mindre alkohol, mer träning och ingen rökning. Heltidsjobb, kåt glad och tacksam, vara nöjd med sig själv samtidigt som gymkortet bränner i plånboken. Och alla kurser jag ska klara av samtidigt som jag vill ta körkort och plugga upp min spanska igen. I vår tar jag körkortet och läser spanska steg 3 igen.)
Nästa vecka blir en nystart. Då ska jag svara på alla era mail (svaren kommer! jag har dom färdiga i huvudet, ska bara koka söderte och skriva ner dom!<3), ta tag i tentan, slänga ut lite möbler och bygga ett hem jag vill bo i. Hitta en ny kombo som jag inte kommunicerar med via lappar (Förlåt F, detta år har varit kaos!!) och våga leva och bo i lägenheten. Ta tag i allt det där som jag duktigt skjutit framför mig, blundat för eller bara ignorerat till döds.
- urnsättningen är den 12, kanske efter kommer jag förstå? Kanske då kommer jag att börja sörja? Kanske då kommer jag att kunna gråta? Kanske då kommer jag kunna lugna ner mig och inte vilja fly från sorgen.
Det här livet alltså. Fyllt med så jävla mycket helvete och skit. Och alla dom där stunderna som en aldrig vill ta slut. Så mycket kärlek, skratt och fina samtal, hetsiga diskussioner och själar som klickar, på riktigt. Händer som passar, hjärtan som kan slå som ett och den där känslan av att det som händer är på riktigt-riktigt.
Nu ska jag läsa ut Avig Maria av Mia Skäringer i ett hett bad. Jag älskar denna kvinna, hon kan trolla med ord och varje mening går rätt in i mig. Jisses så bra hon är, helt jävla överfantastisk. Vi hörs igen när jag är tillbaka. Puss
ps. detta kan vara vara höstens bästa låt. Jag och min kollega har tjafsat en del om den och jag har slutligen gett honom rätt, den är fantastisk. När Håkan ropar upp Plura på scenen, det är oslagbart. Jag hatar fortfarande Plura, men åh vad bra den är.