phuck kristianstad,

Tåget var försenat, jag blev bästis med en tant och hann gå igenom allt material med fina färgpennor. Allt var fint tills jag äntligen kommer fram. Ber om hjälp och börjar min vandring mot hotellet. Känner mig stark och oöverstiglig när jag vandrar genom Kristianstads gator med endast en liten svartvit karta till hjälp!
- tills jag kommer fram och inser att jag gått till lokalerna vi ska vara på om dagarna...

Jag som hade föreställt mig att jag skulle utan problem klara av Indiens gator, Sydamerika, eller vad som helst efter detta, får panik och försöker ignorera att jag vandrar bredvid en kyrkogård.

Till sist kom jag fram med andan i halsen och köldtårar på kinderna. Träffar alla människor, pratar ihop oss och det slutar med att jag och min rumskompis pratar vänsterpolitik och sexualitet framåt småtimmarna.