vi har en deal.

Jag spillde ut ett halvt glas mjölk igår på mammas matta, som jag vet att mormor har gjort och tårarna började rinna. Händer det er också? Att ni också gråter över helt andra saker än det riktiga. Att en liten småsak som egentligen inte betyder något blir utloppet för tårar som egentligen rinner för något helt annat.


Jag vet inte hur jag hittade till hans rum, han hade nämnt en ekvation av siffror men slutligen hittade jag honom på hans rum, likt en lucia iklädd vitt och lockarna stod som en gloria kring huvudet.

"Ser du Caro, ser du vad fint plåtjobb dom gjort där på andra sidan. Ja titta vad dom kan!" "Men asså, det är snöstorm jag ser ingenting förutom allt vitt!" "Men kisa lite, då ser du." "Oj, jomen visst du, shit vad fint dom lagt just det där taket..."

Vi har en deal, jag skulle se till att bli frisk och sen var det din tur. Nu är ju jag frisk, så då är det bara din del av dealen kvar. Eller se alla fall till att hålla dig vid liv, för fan.


Vem ska annars skälla ut Kenneth på Konsum att det var ju lustigt att dom har plats för tre sorters plastfolie men bara en plats för vanligt folie? Och nu får Kenneth se till att ordna det där, för så kan det ju inte vara. Och vem ska skaka på huvudet och säga "Men lilla Caro, du får inte bli så arg!" när jag berättat om någon nytt som hänt. Eller vem ska ringa mig bara för att The Rasmus spelar på radion, ett band jag älskade som tolvåring. Eller vem ska berätta allt det där som ingen annan människa har en aning om, men som bara du kan.

- det är ju i dina ögon som jag är oförstörbar, otroligt intelligent och skulle jag vilja så skulle jag bli den bästa av alla advokater och kämpa för utsatta kvinnor. För dig kommer jag alltid vara hon som är dyrkad av alla lärare, får högsta betyg på proven, kan läsa ut en bok på en timme och hon som får stå längst fram i kyrkan och ta emot stipendier. Hon som visserligen har ett humör som är allt för likt min mammas, men hon som du är stolt över.
0 kommentarer