allt jag aldrig sa,
Där stod jag i din famn, med klassen omkring mig på väg till nästa lektion. Iklädd klänningen från kvällen innan som luktade öl, cigg och en annan mans svett. Den vita övertröjan hade stora svarta fotspår på sig efter att jag dragit den efter mig när vi var på väg till den där efterfesten i skrapan. Kring halsen hade jag en reklamprydd halsduk och på huvudet bar jag en mössa med något whiskeymärke på.
- och min lärare hade precis kallat mig för Bortamatch-Caro, eftersom han känt igen kläderna sen puben.
Hur skulle jag kunna titta in i dina ögon och säga sanningen? Att det visst hänt så pass mycket mer än bara några kyssar. Att jag hann med att hångla upp minst tre män innan jag valde en som jag drog med hem på efterfest hos. Att jag drog med en kompis till en fest fastän skolan skulle börja inom tio timmar, för vem kan tänka på skolan när en efterfest lockar med kyld champagne?
För hur skulle jag kunna titta in i din blick och säga att bara en timme tidigare hade hon, min kompis, stått framför mig och ätit mintgodis, ryckt i min nakna kropp och sagt att det var dags att dra till geografilektionen? Och hur vi fnissade hela vägen till skolan och jag berättade allt om min champagnedränkta natt som slutade naket framåt småtimmarna.
Det finns så mycket jag aldrig sa, som jag dolde bakom smickrande meningar och undanflykter. Så mycket som du aldrig vetat om mig och som jag aldrig sagt. Och jag tror nog att om du vetat allt som jag aldrig sa, så skulle du inte försökt bli min vän igen.