ett stort steg framåt,

Jag fick höra av en fining igår att hennes kompis hade fått en bebis, och min första reaktion och fråga var: Hur mår bebisen?

Fattar ni hur gött det kändes i både magen och hjärtat när jag reflekterade över att det var min första reaktion? Så jävla gött! Inget snack om kön eller om det ska vara en rosa eller blå nalle till ungen, utan en koll om bebisen mår bra. Så jävla fint!
- för det är ju så det ska vara! Vem fan bryr sig om könet? Så länge ungen andas och kan äta är allt fantastiskt.

ps. för även om jag dels håller i både förläsningar och utbildningar (både beställda och spontana så fort jag får chansen...) så tampas jag dagligen med mina egna normer och det går alltid att lära sig mer.
1 kommentar
Sophia

Heja! Det är faktiskt min enda riktigt bästaste genus-gen!!! Just det!!! Hur mår bebisen?? :) stolt Inget kön, ingen färg! Bara som du tänkte: Kan barnet andas? ;) Inte så vanligt i min sväng!!

Jag vill bara ha ett barn, inget annat! Frisk, egen andning och den/plutten/barnet/människan ska gärna kunna äta för egen maskin!!!! Tummen upp!!!