skjut mig, eller skjut den andra!

Jag har en kundsituation som överlag är den allra jobbigaste. Tänk er ett heterosexuellt par, det är mannen som betalar böckerna:

C - Var det bra så? Vill du ha ett stämpelkort?
Han till henne - Vill jag det?
Hon till honom - Nej det vill du inte.
Han till mig: Nej det vill jag inte... (och rycker oftast lite på axlarna)
C - Eeeh okej. Men vill Du ha en påse?
Han - Nej det vill jag inte (kikar lite på henne innan han säger detta)
Hon till mig: Jo det vill han visst det! Din väska är för full/ bla bla bla
Han till mig: Jo jag vill visst ha en påse...


Jösses Amalia och gode gud i himlen, gör så att jag aldrig aldrig blir sådär vidrig! Gör jag sådär mot någon av mina partners, kan vi ha som tecken att en pelargon på balkongen ska börja brinna. Funkar det Gud?
- det finns inget vidrigare än när dessa scener spelas upp framför mig, och ikväll hände det tre gånger!! Som att en vuxen människa inte kan resonera själv om en vill ha en påse eller avgöra om en vill ha ett stämpelkort eller inte?