en kärleksslampa!
Hur ofta har jag inte fått höra det? Och visst, bilden är fantastisk och vi ser ut att trivas ihop, men liksom ihop bara för att vi hängde? Ibland undrar jag vad det är för signaler jag sänder ut? Hur beter jag mig som gör att andra tror att jag är kär? Jämt. För det händer ofta, eller så pass ofta när jag träffat någon ny kille jag hänger med...
- och med hänger så menar jag snackar, skrattar så att tårar rinner och bara har kul i varandras sällskap.
Och det är också det att jag aldrig fått den sortens fråga om jag träffat någon ny tjej jag hänger med, även om jag tänder på tjejer likväl som jag tänder på killar, så är det alltid killarna jag blivit kär i enligt betraktarna?!
- ett tydligt exempel på hur hårt rotade könsrollerna är.
Men nej, jag blir sällan kär. Eller snarare aldrig kär. Jag kan räkna antalet gånger jag blivit kär på ett peace-tecken.
ps. jag försöker intala mig själv att jag utsänder så jävla mycket kärlek och positiv energi som lätt kan uppfattas som nyförälskelse och kärlek. Och hur fint är inte det?