jag skriver mest om böcker, vår unge Harry och våra äventyr. förutom det skriver jag en del om min roman, om att skriva och våra få stunder av egentid.
Ibland är det jobbigt att ha ett hjärta som mitt. Ett hjärta som bultar och bankar, konstant. Ett hjärta som älskar, vill bli älskat och som känner så mycket, jämt. Och ibland är det jobbigt att jämt känna saker. Att ha ett hett temperament som reagerar för minsta lilla, men som även kan stilla sig på en sekund. Men att alltid har förmågan att reagera. Och det är jobbigt när mina ord, tankar och åsikter skär som knivar hos mottagaren. Och jag vill intala mig att jag inte reagerar, att orden bara rinner av och att jag inte kan ta åt mig. Men jag tar åt mig som fan och inte kan släppa taget. Det är jobbigt att vara nav och hålla samman allt, vara mittpunkten som ska få allt att rulla. Men vad händer när jag själv inte ens orkar hålla samman? När en känner för mycket och vill så mycket, men när det till slut inte fungerar längre. - och jag saknar dig.
Nu ska jag röka och sen äta choklad och gråta i duschen. Två av topp-tre saker en kan göra i en dusch.
Don´t you sometimes wish your heart was a heart of stone?