svar till Emelie,

Queersnigel om bäste givare,:

Hur fick du Hepatit C? :-( Hur pass lever man med det nuförtiden, bra behandling finns?

Kramar! Emelie


Du får ett helt inlägg istället för att skriva en kort kommentar. Jadu, varken jag eller läkarna vet hur det kan ha gått till när jag fick min sjukdom. Det enda de kunde säga var att efter att ha mätt mängden ärr på min lever (som i sin tur lever till skrumplever eller levercancer) att jag hade så pass mycket ärr att jag varit sjuk i minst 5 år. Vilket innebär att jag fått sjukdomen innan jag fyllt 15.
Sjukdomen i sig är en infektionssjukdom, ett virus, som sätter sig främst på levern men smittar via blod. Därmed är de allra vanligaste smittovägarna vid intravenöstmissbruk (alltså att en tar knark med hjälp av nålar och sen delar med andra.) Men det kan även smitta vid sex, men då måste de ha funnits med blod i bilden. Vid blodtransfusion kan det även ske en överföring, även om det i Sverige knappt existerar då allt blod som ges testas minst 3gr.
- men eftersom jag varken knarkat med nålar eller hade haft sex som 15åring så visste varken jag eller läkarna något?!

Vi har gått igenom alla mina journaler fram till idag, och till sist gav jag upp jakten. Jag orkade inte bära på ångesten över att inte veta hur och av vem jag blivit smittad och la allt fokus på att bli frisk.

Ja det går absolut att leva med sjukdomen. Det vanligaste scenariot är att en inte upptäcker något förrän det gått 10-15 år och huden börjat gulna, som den gör när levern börjar gå sönder. Det finns nästan inga biverkningar och det enda jag märkte av var under den sommaren att jag inte tålde alkohol. Jag kräktes, tålde inte lika mycket som vanligt och jag däckade på tuben ett antal gånger och vaknade vid slutstationen...

Om jag inte minns helt fel så finns det fyra olika sorters heptatit C, och sjukdomen delas upp i två kategorier - en som spontanläker sig själv efter tre månader, medan 75% utvecklar en kronisk leverninflammation och blir såväl kronisk smittobärare.
- jag hade typ B2, som visserligen hör till den kroniska avdelningen, men som är botbar.

Det finns behandling för alla slags hepatit c, men det är väldigt individuellt hur bra eller dåligt ens kropp tar emot en. Jag fick tjata mig till en behandling så fort som möjligt och var övertygad om att jag skulle klara det. Medan jag hade läkare som målade upp det ena skräckscenariot efter det andra. Medicinering kan pågå allt från 3mån - 48mån, beroende på sjuk en är och hur mycket virus det är som ska bort.
- med tanke på allt jag läste och fick höra om behandlingen så klarade jag mig ganska bra. Många säger att denna typ av behandling är värre än den personer med HIV får, vilket iofs inte är så konstigt då dessa två sjukdomar är ganska lika till utseendet.
- jag tog en spruta i veckan och 3/4 tabletter om dagen i 6 månader.



Oj, nu blev detta ett väldigt långt svar Emelie. Hoppas du orkar läsa igenom allt :) Blir lätt så när jag ska berätta om sjukdomen. Hoppas allt är fint med dig och att vi ses snart! Kramar

0 kommentarer