hårda könsroller,
Tänker bara på en så enkel sak som att jag inte trodde att min pappa kunde laga mat. Innan skilsmässan hade jag sett honom steka ägg och röra om i såser, bakat smörgåstårta och lagat fläsklägg med potatismos. Medan mamma var den som kunde laga mat och sköta hemmet. För mig var pappa den som jobbade, blev smutsig, luktade järn och behövde riktigt tvättmedel för att tvätta händerna.
- det var inte förrän efter skilsmässan som jag förstod att även pappor kunde laga mat, städa, hålla ordning i hemmet och kunde göra allt det där som mammor kan. Och med tanke på att alla filmer och barnprogram jag såg bara bekräftade detta så vad skulle jag egentligen tro?
ps. finns det ens barnprogram utan könsroller och obehagliga budskap som hjärntvättar barn? Kan hitills komma på Från A till Ö och Nils Karlsson Pyssling (där både mamman och pappan iaf arbetar),
Låt mig gissa, det är det här diffusa patriarkatet som ligger bakom alla dessa könsroller? Det mörka patriarkatet som konspirerar och finns överallt och ingenstans. En grupp vita, rika medelåldersmän, som verkar i lönndom för att bevara rådande könsroller.
Nej... skämt åsido.
Jag skriver en kommentar eftersom jag har fått det tveksamma nöjet att just nu tvingas läsa om genus och könsroller. Och ju mer jag läser och lär mig, desto mer mörkrädd blir jag. Ingen annan vetenskap har så vitt jag vet, lika många lösa antaganden, grundlösa påståenden och vilt spekulerande, som genus"vetenskapen". Redan det faktum att man valt att kalla det för vetenskap gör mig ursinnig. En vetenskap ska ändra sina slutsatser allt eftersom en viss slutsats visar sig vara delvis eller helt felaktig. Jag saxar från wikipedia: "Ett kriterium för vetenskapliga teorier är att de skall vara falsifierbara, med andra ord att de ska ge förklaringar och göra förutsägelser som kan prövas, samt att teorin är formulerad så specifikt att den skulle kunna motbevisas om den är felaktig."
För att ge ett konkret exempel. Trots otaliga experiment som visat att s.k. "manligt" och "kvinnligt" beteende i första hand styrs av halten könshormoner, fortsätter man förneka det. Ibland är det medias fel, ibland är det barbiedockor, men nästan alltid patriarkatet. Det största problemet, som jag ser det, är att genusvetenskapen låtit sig kapas ideologiskt. Genom att den feministiska vågen på 70-talet drog igång samtidigt som regeringen valde att öronmärka pengar var knappast någon slump. Resultatet blev att man lyckades institutionalisera en kollektivistisk ideologi (som låg ungefär i linje politiskt med dåvarande socialdemokratin) och förpacka den som en vetenskap.
Alla barnprogram? Du måste nog ha haft ett väldigt smalt utbud. Det enda jag minns som stämmer överens med din beskrivning var nog Emil i Lönneberga, men det skulle å andra sidan utspela sig under tidigt 1900-tal. Du får nog skriva ett argt brev till vår vänstervridna statstelevision och be om ersättning för alla obehagliga budskap och stereotypa könsroller.