killing me softly,

Lyssnar på Lugna favoriter. Minns inte senast det var, men jag saknar min morgonrock som jag bokstavligen nötte sönder. Det slutade med att mamma mutade mig med en ny. Men muggarna som han vann åt mig finns kvar någonstans.

Istället för att fokusera på min religionstenta som ska bli klar idag gör jag istället detta: dricker kanelkaffe, förbannar att jag missar en julfest 1 dec, försöker analysera mig själv och om jag kanske fick en panikångestattack inatt i kön till amba? Luften tog slut så jag sprang hem, lovade mig själv att få tag på en psykolog och somnade gråtandes framför Big Bang. Och jag förbannar att jag tänder på en som jag förmodligen inte kommer ligga med förrän efter en blöt natt sommaren 2012. Och jag tänker på det där smset jag skickade, och hur jag sammanfattade allt i tre ord. Ärligt och livsfarligt.



Utöver det så peppar jag som fan inför mina första frågor, inför fotograferingen, inför en kanske förfrågning till en sak, inför första tidningen, att jag är en Bonnier numera, att jag har fått mitt drömjobb. Jag lever i en utomkroppskänsla numera. Jag blir liksom hög av min egen prestation, om ni hänger med?

min vardag
0 kommentarer