en dag på jobbet,

Vi inledde med diskussionen om huruvida det går att se Salem al Fakir och bli kär i någon förutom honom, när chefen avancerade och frågade hur det skulle gå om både Ola Salo och Håkan Hellström stod i publiken. Svaret blev att jag skulle tuppa av, försten att fånga mig skulle vinna hela mig.
- sen stod vi och fnissade åt det, samt hur lång Håkan Nesser egentligen är i verkligheten och annat trams.


- sen kom Novellix förbi och bjuckade på läsex, jag tog dessa. Små fina noveller i a5-storlek. Som pixiböcker för vuxna.

- och jag peppade inför Bokmässan och andra resor genom att införskaffa mig den snyggaste väsklappen någonsin.

- och vi fick läsex av Modernista, som enligt mig är ett av de bättre bokförlagen. Boken till vänster har jag suktat efter sen den släpptes, men varit för snål för att köpa.

Sammanfattningsvis en väldigt bra dag på jobbet. Nu ska jag plugga klart det sista, bli matad av mamma, bada och sen sova.
min vardag
2 kommentarer
Lejonets tänkta byte

Jag har börjat skriva mitt avskedsbrev till vår gemensamma vän, men det lär ta tid innan det är färdigskrivet eftersom jag vill skriva det utförligast möjligt. Det finns nämligen väldigt mycket som jag vill ha sagt till henne och därför måste jag verkligen se till att det faktiskt blir skrivet då det sannolikt är min sista chans att få det sagt. Jag ber henne redan på förhand att verkligen läsa det meddelandet och att INTE radera det omedelbart när hon får det även om hon hatar mig. Det är trots allt mitt avskedsbrev, mina sista ord till henne. Vi kommer därefter skiljas åt om hon fortfarande vill det.



Se till att HON informeras om det här!

Lejonets tänkta byte

Jag ber dig ödmjukt att bekräfta att du kommer informera henne om det här samt att du lovar underrätta mig när du väl har gjort det. Det betyder väldigt mycket för mig att faktiskt få ta farväl av henne om vi verkligen skiljs åt. Du anar inte hur mycket hon faktiskt betyder för mig och det gör sannolikt inte heller hon. Jag vill därför berätta det för henne.



Jag vill samtidigt tala om för dig att jag verkligen lider med dig. Jag har faktiskt väldigt stor förståelse för det som du går igenom just nu. Min mormor, min farfar och min då femåriga kusin har samtliga haft cancer, varav min farfar dog till följd av sjukdomen för inte mer än ett år sedan. Det är givetvis inte detsamma som ens far, men jag lider verkligen med dig och dina känsloladdade blogginlägg berör mig verkligen.



Jag tänker på dig och dina närmsta i en stund som denna. :’(



Jag ber dig även om ursäkt än en gång därför att det blev fel emellan oss redan från början och jag ber dig att inte döma mig alltför hårt. Det som har hänt emellan mig och vår gemensamma vän är ingenting annat än ett missförstånd – jag har ALDRIG gjort något ont mot henne, enbart kvävt henne oavsiktligt till bristningsgränsen i takt med att jag ville för mycket – och om jag hade vetat det som jag vet nu när jag tog kontakt med dig, hade jag bemött dig på ett helt annat sätt om jag ens hade kontaktat dig. Jag vill sannerligen INTE tynga ditt hjärta än mer.



Jag är verkligen obeskrivligt ledsen för alltsammans och jag ber dig innerligt om ursäkt.

Förlåt mig! :(