när verkligheten blandas med konstruerat
Hade tv-kväll deluxe igår och såg ikapp julkalendern, Solsidan och Arne Dahl. Ägnade flera timmar åt att bara kolla på serierna, ignorerade plugget och njöt av lugnet.
Tills en av scenerna i Arne Dahl innefattar illegala invandrare, som flytt från Uganda för att dom har homosexuella.
- när sånt sker, vilket ändå är rätt ofta att manusförfattare vill blanda in riktiga händelser bland allt fiktivt, hamnar min hjärna i arbetarläge och jag kan inte slappna av.
För det blir för verkligt för mig. Det är inte längre en deckarserie jag ser för att slappna av och koppla bort vardagen, utan det blir till ett ämne jag bryr mig om, något som engagerar mig och som väcker känslor. Det är år 2012 och vi lever fortfarande i en värld där homosexuella dödas för sin sexuella läggning. Det finns länder som har lagar mot homosexuella, dödsstraff mot sexuella minoriteter och hela samhällen där heteronormen styr. Det finns tidningar som ägnar hela sidor åt att "hänga ut" homosexuella med namn och bild, för att upplysa staden om vilka som inte är heterosexuella. Där normer kring vad rätt sexualitet tränger in och blir en del av inlärning som hänger kvar från födseln till de allra äldsta.
Jag vet inte hur många gånger jag skrivit på mot dödsstraff för homosexuella i Uganda, men det verkar som att lagen kommer att finnas kvar ett tag till. Då blir det så märkligt när en deckarserie drar in denna typ av sexualpolitisk fråga, men jag hoppas att den väcker tankar hos människor, och på sikt gör skillnad.
