badhuset - en frizon
Med tanke på att jag hellre hänger hos gynekologen än går till tandläkaren, så är det kanske inte så konstigt att jag även älskar att hänga på badhus. Förutom att jag känner mig förbannat duktig efter att ha plaskat runt i 45 min, så gillar jag själva stämningen i omklädesrummen, de gemensamma duscharna och bastun.
ALLA är nakna - och det är ingen som bryr sig.
Kroppar i alla former, åldrar och storleker existerar. Om en någon gång känner sig kvävd av alla hemska reklambilder och smal-retuscherade kroppar, ta dig en vända till närmaste badhus, dra på dig en bikini och bara andas in stämnningen av nakna, främmande kroppar.
Det finns inget sexuellt i luften, utan det är bara en grupp okända människor som råkar befinna sig avklädda i samma rum. Det är celluliter, orakade ben, håriga armhålor, ammade bröst, magrutor, fylletatueringar, åderbrock, gravidärr, solfärgade magar, resårmärken efter tighta jeans, hängbröst, små bröst, tighta och hängiga rumpor - det finns ALLT! Det är kroppar i alla dess former och det kan ibland på något konstigt sätt vara lite chockartat att se så mycket olika. Inga översminkade fjortonåringar som ska visa upp kläder för 30+´are, inget hets, inget snack om bantning, inga regler och normer att följa.
Badhus är för mig en frizon. Där kroppar får vara kroppar. Ingen granskning, inga normer, inga förhållningsregler (ja förutom att bära badplagg i badhusets gemensamma rum) och inga måsten. En får bara vara.
