ett minne om en eftermiddag

Vi skulle handla och det var något vi ofta gjorde tillsammans. Han tyckte om att lära mig nya saker och vi kunde botanisera oss i vilken matbutik som helst. Vi gick igenom rättigheter som vi som konsumenter har, pratat om maträtter och recept, saker vi ville laga och saker vi läst om. Vid kött och fiskdisken kunde vi stå länge och han berättade om de olika sorterna, vart på kon de olika köttbitarna kommer från och berättade vad de olika fiskarna smakar. Hur du ska tänka kring jämförelsepriser lärde jag mig i samma takt jag lärde mig läsa och det är något jag fortfarande spanar efter.
 
Denna dag skulle vi handla folie. Han skulle laga någon maträtt i ugnen där foliet hade en särskilt stor roll, minns ej inte maträtten men jag minns att foliet var en viktig del. 
 
P - Då ska vi se, plastfolie, plastfolie, plastfolie. Men vad är det här? 
C - Vad? Foliet ligger ju precis bredvid plastfoliet. Jag ser ju det. 
P - Ja men. Det är ju tre i plast och bara en i riktigt folie. 
C - Ja men vem bryr sig. Du har ju ditt folie där, ta det och så går vi.
P - Men du ser ju själv. Så här kan det ju inte vara, vänta.
C - Pappa, vad ska du göra nu?
P - Du där, ja du! Få se nu, Kenneth? Ja Kenneth, kan du förklara för mig varför det finns tre sorters plastfolie, men bara en sort vanligt folie?
K - Tja, ja du. Inte vet jag, letar du efter någon speciell sorts folie?
P - Men så här kan det ju inte vara Kenneth. Nej, det här får du se till att ändra.
K - Eeh, okej.
P - Nu tar jag visserligen den här sortens folie. Men till nästa vecka vill jag se ändring på det här. Ok?
K - Ok?
P - Så då går vi, kom nu lilla gumman. 
C - Hej då Kenneth. 
 
 
Varför det var så viktigt att det skulle finnas lika många sorters vanligt folie som plastfolie kom vi aldrig riktigt fram till? Och varför detta var en faktor som tydligen störde honom blev jag aldrig riktigt klok över. Tror det mer handlade om att han ville visa sin rätt och ha rätt. Fina pappa.
0 kommentarer