vilset tillstånd
Elizabeth George som skrivit böckerna om hur hen äter, ber, älskar inleder sin berättelse med att förklara hur hjärnan fungerar. Vi människor blir av olika anledningar lättare förälskade beroende på olika saker som sker i vår omgivning. Detta i samband med nya möten.
- en sak som stämmer fruktansvärt bra in på mig är det som även händer henom: när vi lämnar våra trygga liv, vårt område, vår stad och kanske vårt land - hamnar vi i ett tillstånd som är skört. Det kan vara nya intryck, nytt språk, nytt klimat, nya miljöer och nya människor - allt detta ska hjärnan ta in, sortera, absorbera och ta hand om. Vi blir på ett sätt utlämnad åt vårt eget öde och hjärnan måste göra det bästa av situationen. Vi blir lite mer sårbara, sköra och ständigt beredda på nya saker.
Detta blir även ett tillfälle för hjärnan som kan resultera i att en har lättare för att bli förälskad. George hinner under sin resa med att besöka Italien, Indien och Indonesien. För mig räckte det med att åka till Karlstad. Så olika det kan vara.
Och visst händer det att jag snuddar vid mina gamla kunskaper om hur hjärnan fungerar, hur de olika stadierna ser ut under en förälskelse, hur hormonerna pendlar runt i kroppen och skapar olika tillstånd, hur skrönor säger att känslor bara kan finnas kvar X antal månader och sen måste en göra något åt saken. Allt det där kan jag och har nött genom år av studier.
- och visst är det så. Fast när det kommer till mitt hjärta, mina känslor, mina rodnande kinder och hjärtslag som aldrig kan sansa sig - då skiter jag fullständigt i allt jag lärt mig. Då finns det bara tankar om henne, om oss, om att vi är ett VI, att jag är hennes och att hon är min. Det är det enda logiska för mig.
