att bryta sina gränser

När jag var ca 12-15 älskade jag chic-lit. Ju lyxigare liv, desto bättre. Dyra märken, starbucks, högklackat, storstad, väskor, färgglada drinkar och vilda affärer. Dejter, ligg, fattiga och snygga män kontra rika äldre män som kunde försörja kvinnorna.

Jag älskade allt. Och läste allt jag kom över. Nu när min tenta-period kickade igång körde jag på chic-lit 2.0. 

Och jag vet inte vad jag ska säga. Min tanke var att då huvudkaraktären lever ett motsatt liv till mitt, borde det locka till läsning. Men det var bland det värsta jag läst. Hen växlar mellan att vara supermorsa och läcker singelpingla som har rätt att ligga. Och hen käftar konstant mot sina egna föreställningar om hur en mamma/singel ska vara och trötta normer. Så jävla sorgligt. Det är så mycket konstruktion av hur en kvinna ska vara, som hen hela tiden käftar för.


0 kommentarer