ska heterosexuella få adoptera barn?

Läste en artikel i dag som handlar om att elever fått öva på att debattera. Så långt är allt jättebra. Att kidsen skulle vara för eller mot att homosexuella ska få adoptera - är extremt problematiskt. Jag vet inte vad som är mest upprörande - att det är vuxna människor som bestämt de olika ämnena eller att den ansvariga läraren inte har något vettigt att komma med? 
 
För genom att låta unga diskutera detta ämne - innebär det att en per automatik godkänner att det är en fråga att diskutera. Att det finns ett värde i att vara mot att homosexuella ska få adoptera. Att det är ett ämne som (heterosexuella) personer ska få diskutera. Normen godkänns att tycka till om normbrytarna. Att det är något en ska få ta ställning till och om en är en riktigt god människa - så kan en faktiskt tänka sig att godkänna homosexuella som adoptivföräldrar. Och genom att just belysa homosexuellas rätt eller icke-rätt, befäster de heteronormen på ett tydligt vis. 
- även om "eleverna inte skulle uttrycka sina egna åsikter" - så blev de uppmuntrade att aktivt ta ställning och argmuntera kring varför homosexuella inte ska få adoptera. 
 
 
Låt oss leka lite med olika faktorer som tenderar att värderas olika mycket i samhället. Byt ut homosexuella föräldrar mot: icke-svenska/ rullstolsbundna/ döva/ asexuella/ judar/ ortodoxa/ blinda/ muslimer/ buddhister/ överviktiga/ fattiga/ arbetslösa osv osv. Det finns otroligt många olika faktorer som värderas på olika sätt beroende på vart i samhällets stege en befinner sig. Vissa saker kan en påverka medan andra egenskaper/ tillstånd/ställningstagande/livsval är saker en inte kan rucka på. 
- men beronde på vilken norm en tillhör - så kommer en per automatik att skilja sig från andra normer i samhället. Vissa normer är större och starkare än andra. Och vissa straff som normbrytare är hårdare än andra. 
 
 
Genom att en skola aktivt låter elever få diskutera om det är ok för homosexuella att adoptera, sätter sig skolan i en position som heteronormativ, extremt trångsynt, homofobisk och hatisk.
- jag undrar hur bra kidsen som inte tillhör heteronormen mådde under denna uppgift? Någon som kanske var bög i smyg? Flata på helgerna eller som hade två mammor istället för en mamma och en pappa? Hur bra kan dessa kids ha mått? 
 
Det är så tydligt att vi har långt kvar innan vi lever i ett icke-heteronormativt samhälle. Kampen fortsätter. 
åsikter
5 kommentarer
Estevez

Tänk efter nu. Hur var det man en gång i tiden fick till en lagändring som gjorde att homosexuella tilläts adoptera? Jo, genom att debattera. Att enbart predika tolerans för upproriska tonåringar har aldrig någonsin fungerat. Barn bör uppmuntras att ifrågasätta allt de ser hör och läser, även det som vi vuxna tar för givet. Om taket är för lågt går de miste om att utveckla den färdigheten. Betänk också att homoadoptioner inte lika självklart utanför västvärlden. Ska man kunna förstå och debattera med homofobiska människor, grupper, religioner eller kulturer bör man också vara insatt i deras tankesätt. Debatter vinner du inte med att repetera inlärda floskler och truismer, utan med bra argument och kännedom om din meningsmotståndares position.

Caro

Fast jag förstår inte värdet i att unga ska debattera och föra fram åsikter som att "barn till två homosexuella kommer att bli mobbade" - och få betyg på det. Det handlar inte om att ha högt eller lågt i tak - det handlar om att vi lever i ett samhälle där individer tycker att denna typ av diskussion ger något. Att det är ok att som en del av heteronormen aktivt tycka till och ha åsikter om normavvikare. En person som tycker att det är ok, har även rätten att säga ifrån. - och jag ser ingen anledning till att skolan ska uppmuntra detta beteende.
- som jag skrev: byt ut homosexuell mot något annat normavvikande (dvs. vit/heterosexuell/ man/medelklass/ utan funktionshinder) - och frågan blir om möjligt ännu mer tydlig. Varför ska denna fråga ens diskuteras? Varför uppmuntras unga aktivt ta ställning mot att homosexuella inte ska få adoptera?

Ja visst, det ser annorlunda ut om vi går utanför västvärldens kanter - men varken diskussion eller handlingar gynnas av att måla upp gamla fördomar och homofobiska tankar. Min tanke med inlägget är att jag är så förbannat trött på att just heteronormens makt alltid är närvarande och hur det alltid tycks vara ok att vara homofobisk.

Det finns en rad andra ämnen kidsen hade kunnat diskutera som inte är diskriminerande eller homofobiska. Där de kan öva upp sin förmåga att diskutera, hålla föredrag och lära sig argumentation. Att vara en duktig debattör behöver inte gå hand i hand med att lära sig homofobiska meningar.

Fridah

Vi fick också diskutera den här frågan i nian. Jag blev satt i emot-gruppen men jag totalvägrade. Till slut blev jag i pro-gruppen och vi vann debatten.
Det skumma var att jag vid tidpunkten inte alls reagerade på att vi debatterade det här på samma lektion som vi pratade om dödsstraff och skoluniform. Som om det ens var i närheten av samma frågor. Sjukt.

Estevez

Skolan bör göra mer än att bekräfta den socialliberala hegemonin/normen i det här landet. Skulle vuxenvärlden fly från alla debatter som är det minsta kontroversiella eller som kan såra någon, skulle samhället omedelbart stanna i utvecklingen. Skoltiden bör åtminstone till viss mån ägnas åt att förbereda barn och ungdomar inför vuxenvärlden. I riksdagen lägger man inte ner en debatt därför att några ogillar den, så varför ska man göra det i skolan? Det finns säkert religiösa barn som tar illa upp om någon säger att gud inte finns, men det är fortfarande lika viktigt att prata om. Alla individer avviker från någon norm och kommer förmodligen att ta illa vid sig vid något tillfälle.
Om skolan förklarar en rebellisk tonårings åsikt för illegitim, så späder man bara på den. Om du istället låter frågan stötas och blötas kommer de flesta att inse att det, som i det här fallet med homosexuella och adoption, är väldigt svårt att argumentera mot. Frågan om adoption kan ställas på två sätt. Föräldrars rätt att adoptera, eller som barns rätt att bli/inte bli adopterade. Eftersom små barn saknar förmågan att avgöra vilka egenskaper som kännetecknar bra föräldrar, är det upp till andra vuxna att avgöra det. Du vrider frågan på ett sätt som endast tar hänsyn den homosexuelles rätt att adoptera. Det finns dock en annan aspekt dvs. vad som är det bästa för barnet. Om barnets välbefinnande är samhällets uppgift, är det också upp till samhället att besluta om vem/vilka som är lämpliga föräldrar. Med andra ord är homoadoptioner en berättigad samhällsfråga och bör inte i sig avfärdas som homofobi. Den senare positionen övergår först i homofobi så snart fokus lämnar barnet.
Slutligen vill jag bara säga att det enda jag finner beklämmande med den här s.k. "skandalen" är att man inte problematiserade debatten ytterligare, så att den även innefattat t.ex. handikappade eller ensamstående.

Anonym

Håller med Estevez. Givetvis måste vi tränas i att debattera. Det går inte att brännmärka ett samhälle där känsliga frågor diskuteras som "heteronormativ, extremt trångsynt, homofobisk och hatiskt".