strukturerna och maskuliniteter

Sen jag började studera genus och sexologi fick jag läsa en del fall om våldtäkter där målsägaren är kvinna och förövaren är man. Nu när jag även läser kriminologi händer det att vi läser om fall, men ur en helt annan synvinkel. Oavsett vilket ämne jag berör är siffrorna detsamma - 98% av målsägarna är kvinnor. 
 
För alla som har läst Katarina Wennstams böcker Flickan och Skulden samt En riktig våldtäktsman, så känner ni tyvärr igen denna typ av fall som nu går under benämningen "Tensta-fallet". Och ni känner även igen domarnas beslut, hur dom ser på kvinnor och hur vidrig världen är. För en kvinnas röst betyder ingenting. 
- och det väcks ett raseri inom mig när jag läser om detta fall. Ett hat mot mänskligheten, mot enskilda människor och mot domare som följer vansinniga lagar. 
 
Men - det handlar inte om att skicka runt några arga kommentarer på fb eller retweeta artiklar från kvällstidningar. Vi måste göra så otroligt mycket mer än så. Ta allt det där hatet du känner i ditt bröst när du läser om fallet - och gör något åt det. Det går att göra skillnad på individnivå som påverkar på gruppnivå som i sin tur gör förändring på strukturnivå. 
 
För det är ingen slump att domen blev som den blev - det var en kvinna mot sex män och alla som någon gång bläddrat i en lagbok vet hur det ser ut. Och det blir inte bättre av att könsfördelningen ser ut som den gör inom juridikens värld.
- Lagen måste förändras och utvidgas för att inkludera så pass mycket som möjligt. Men det går att göra skillnad fastän lagarna ser ut som dom gör. Det är där vi kan börja redan idag - se strukturerna, se hur vi aktivt skapar kön och se till att göra förändringar. Wennstam tar upp hur maskulinitetsskapande är en stor del vid gruppvåldtäkter - hur kan vi aktivt leva i ett samhälle där denna typ av skapande är accepterat? Vad är det i skapandet av kön som skapar denna typ av beteende?
 
Varför vill vi aktivt lära flickor att vara rädda om sig? Att inte bära fel sorts kläder? Att alltid åka hem tillsammans med minst tre vänner? Att inte gå utanför hemmet när det är mörkt, inte ta för mycket plats eller hångla med för många snubbar? Varför lär vi tjejer att vara rädda? Varför lär vi unga kvinnor att dom måste akta sig för män? Varför lär vi tjejer att hennes kropp, hennes vilja, hennes röst och hennes intigritet - aldrig räknas eller är något värt? 
 
Varför lär vi inte unga män att ingripa om någon vän begår ett överfall? Varför vill vi aktivt låta unga män ta mer plats i samhället, i det offentliga som privata rummet? Varför lär vi pojkar att dom har allt makt? Varför lär vi pojkar att det är ok att slåss? Varför lär vi pojkar att muskler och styrka går före dialog och medling? Varför känner vissa män sig som hjältar när dom INTE våldtagit någon? Varför lär vi inte pojkar att respektera andra individer? Varför lär vi pojkar att dom kan göra vad dom vill med andra människors kroppar?
 
VI måste arbeta med strukturerna kring genus och vi måste aktivt göra förändringar i skapandet av kön. Detta är inget som sker över en natt. Men det är ens förbannade jävla skyldighet att arbeta mot dessa normer och vara en del i förändringen. 

årets skörd!

Har fått upp all packning nu och detta blev årets skörd. Samtliga böcker är skrivna av kvinnor, såg det först nu. Främst är det böcker om feminism, sexologi och genus. Älskar att fynda kurslitteratur, även om jag inte läst just dom kurserna. 
- nu gäller det bara att försöka få in nöjesläsning med resterande plugg. Recensioner kommer löpande. 


Dana and Lara

Dagens sysselsättning: sova 12 timmar, packa upp, gå igenom bilder, låtsasplugga, se L Word. Jag har glömt hur fantastiska Dana och Lara är. När dom spanar in varandra, när dom inte vet om vilken sexuell identitet den andre har och allt är sådär pirrigt. Hur  Lara tackar ja till en dejt innan Dana ens ställt klart frågan. Så rart.
- och skulle vi gå på hårfärgerna skulle det paret nog vara min och E´s motsvarighet. Sen utöver det att vi alla fyra identifierar oss som kvinnor så tar väl likheterna slut ungefär där. Men skönt att kunna hitta någon form av motsvarighet i populärkulturen.
 

Författartips

I går hade vi förlagsmiddag på Swedish Taste. Vi hann prata om de där stora idolerna en har inom olika områden, och hur häftigt det kan vara att ställa frågor, berätta om sin kärlek till något hen gjort eller att få en autograf.
- i dag kommer Ernst förmodligen våga sig till ett möte med Jan Guillou. 

Jag hann även få en drös skrivtips från Daniel Poohl, alltid lika intressant att få höra hur författare går till väga.