ett uppror
Jag var och såg Ett uppror - the transgender version i går. Och det kan ha varit det mäktigaste jag sett på länge. Ja, Liv Strömquists uppsättning var kul, peppande och jävligt magisk. Denna var allt det + så mycket mer.
Det handlar om trans, cis, sex, förtryck, hatbrott, den vita mannen och ett samhälle som aktivt konstruerar trånga könsmallar som förstör för individen. Det är så mycket i vårt samhälle som dagligen konstrueras och som vi alla är med och är ansvariga för. Men det är inget som vi kan skjuta åt sidan längre. Det är strukturer, tankemönster och människors beteende som måste förändras och omformateras.
Aktiva handlingar som kränker avvikande sker dagligen. Ibland flera gånger om dagen för vissa. Det handlar om människors okunskap, rädsla, förakt och oförståelse för individer som avviker från två trånga könsmallar som passar få personer. Avviker en - väntar straff på olika nivåer.
Jag önskar att så många som möjligt hinner se föreställningen nu när den spelas under april, och jag hoppas att dom får fortsatt stöd och får spela många gånger till. För makthavare, politiker och vita cis-män. Samt för skolor över hela landet med tillhörande eftersnack och frågestund. För människor behöver öppna ögonen, få en smocka av kunskap och se hur världen egentligen ser ut. Ibland tänker jag att det måste vara skönt att inte veta så mycket egentligen, att leva i sin lilla trygga bubbla där alla mår bra. Men alla andra? Som hotas och hatas? Trakasseras och misshandlas? Som antingen exotifieras eller osynliggörs? Som blir freaket, exemplet för gruppen eller den som ska kunna svara för allt som gruppen hen tillhör förväntas veta, känna, tycka, tänka.
Sen jag kickade igång mitt uppsatsarbete har jag läst mycket om transfoba hatbrott, jag kan statistiken och jag har lagt pussel med lagtexterna. Pjäsen igår gjorde det hela snäppet mer verkligt och tände ännu en gnista inom mig. Det finns så jävla mycket kvar att kämpa för. Så många strukturer och normer som måste raseras och omformateras. För människors rätt att leva och vara som en nu önskar.
#blogg100. dag 44