situation en slipper köna
Som ni vet är jag inget större fan av att köna när det inte finns anledning till det. Om en person identifierar sig som ett visst kön eller som inget alls eller ovanför/bortom/utanför könsnormerna så är det upp till den enskilda individen. Det är bara en själv som bestämmer för vad eller ens om en vill identifiera sig. Och det är aldrig min uppgift att göra det åt någon annan människa.
- detta innebär inte detsamma som att jag vill ha ett könslöst samhälle och att alla ska identifiera sig med pronomet hen. Utan snarare att de personer som vill identifiera sig med pronomet hen, har den rätten att göra det.
Och nu när jag hänger med min syskonunge några dagar i veckan dyker det där med kön upp tämligen ofta. Alla böcker, filmer och leksaker som ungen kommer i kontakt med är baserade på heteronormen och tvåkönsnormen. Och alla människor vi möter vill gärna veta ett namn för att kunna identifiera könet. Eller spana in kläderna eller leksakerna för att se tecken. Osv.
Min uppgift som moster är givetvis att vidga ungens blick på alla sätt och vis. Att ge barnet en buffé av egenskaper, viljor, leksaker och känsloval att välja mellan. Att inte trycka in ungen i någon tråkig mall där det inte finns några egna viljor eller handlingar.
Ett enkelt exempel från vår vardag ihop: att benämna alla främlingar som kompis. Varje gång vi är ute på stan eller åker någonstans blir ungen vän med alla. Folk ler, vinkar, leker, skojar och stojar för att göra lilla E glad. E kiknar, skrattar och ler - och alla blir glada. Istället för att då säga tanten/gubben/killen/tjejen/damen/herren osv så är det enklast för alla att säga kompis. Jag slipper köna och jag slipper dela in personer efter ålder. Och alla blir glada. Dessutom blir personerna presenterade som individer och inte efter deras utseende efter en gammal mall. Lilla E kommer att lära sig om kön och att köna längre fram i livet. Men även allt annat som skapar ett kön och när det inte ens är relevant. Det ska jag se till <3
