Jag hade min första lugna helg på jag vet inte hur länge. Den var så fin, lugn och bra att jag fortfarande är kvar i en lugn stämning. Hur magiskt är inte det? Visserligen jobbade jag några timmar både lördag och söndag - men resten av tiden hängde jag med E. Vi kollade på Orange is the new black, hånglade, vilade, kollade film, nöjesläste och åt plockmat. Tända ljus var igång konstant och snön låg kvar. Helgen avslutades med att vi lagade stor middag och klädde upp oss.
Ibland kan det kännas som att jag lever i en romantisk klyscha, som att det är för bra för att vara sant - men när jag tittar på henne och hon ler, då känns det i hela kroppen. Detta är ingen jävla klyscha, utan mitt liv. Och jag har aldrig varit lyckligare.
