My fears? Oblivion.
Inleder veckan med tårfyllda ögon. Jag brukar ofta ha svårt för att läsa böcker som alla snackar om, som är det allra hetaste eller veckans måste. För att jag gillar inte när böcker per automatik blir hypade eller omtyckta. Utan det måste finnas något mer än bara snack. Så antingen läser jag en bok innan den blir stor, några år efter när snacket lagt sig eller inte alls. Oftast inte alls.
Men denna, Förr eller senare exploderar jag av John Green är bland det bästa jag läst. Det är en jävligt vacker kärlekshistoria som är långt ifrån stereotyp, tillgjord, slentrian eller heteronormativ så att det stör. Sen pappa blev sjuk i cancer har jag haft svårt att läsa om cancer, inte för att det gör ont. Utan för att jag är avtrubbad. Och det var jag visserligen när jag läste denna också. Men det var andra delar som träffade mig rätt i hjärtat.
Boken är sorglig, fruktansvärt sorglig. Och jävligt vacker. En skrattar och gråter om vartannat. Och en hatar cancer om möjligt ännu mer när en läst klart. Och jag rekommenderar alla att både läsa boken samt ge den vidare.
Och så håller vi alla tummarna för att filmen är hälften så bra som boken, minst.