att sakna empati för djur
Min värsta egenskap: jag saknar dom där fina och rara känslorna en ska känna för djur. Om det fanns en diagnos där en inte känner känslor för djur - så är det den jag har. För jag har så himla svårt att känna saker för djur. Jag växte upp utan djur - samtidigt som alla mina vänner hade djur. Vännerna på gården hade hundar, mina klasskompisar hade katter och gänget på landet hade kaniner. Medan jag och syrran blev utan.
- och det påverkade från start och påverkar än idag. Jag gillar inte djur.
Dom luktar illa, tappar hår, jag förstår dom inte, deras mat luktar vidrigt och jag har väldigt svårt att förstå charmen. Det finns ett gäng väluppfostrade djur i min närhet som är godkända och som är väldigt trevliga. Utöver det älskar jag mopsar, små chihuahuor och taxar. Samt pingviner. Men utöver det är jag på gränsen till blank.
När vänners djur dör vill jag så gärna kunna känna med dom, som jag gör när människor dör - för det om något kan jag ju verkligen relatera till. Men djur som dör, ja det är sorgligt och jag lider med personen för att jag tycker om personen. Men för själva djuret i fråga blir det svårt med mina känslor. Jag är för att en avlivar ett djur när det inte är friskt och lider, för jag har så svårt för att människor håller djur vid liv för sina egna känslor.
Och jag kan ju knappast vara ensam om att känna på detta vis? För jag är så emotionell i övrigt, så det kanske drogs in på djur-kontot? Eller något sånt. Det är bara så svårt att finnas där, peppa och stötta vid djurs sjukdomar eller död, när jag inte vet hur jag ska känna eller säga. Ibland känns det som att dessa typer av känslor är bannlysta och sånt en egentligen ska hålla käft om. Men heller förklarar jag min inställning än fejkar.
Som denna lilla varelse, Ninja kröp in i mitt lilla hjärta på några sekunder. Och jag tigger ständigt om att få vara vakt. Men skulle Ninja var 10 gr större tappar jag känslan för varelsen. Och jag kan inte riktigt förstå djuret längre. Det blir så märkligt då.
#blogg100, dag 20
Eftersom du är en sådan emotionell person måste du ju ha distans till något, annars skulle du nog gå under ;) Det är nog svårt att känna lika starkt för både djur och människor utan antingen är vi djur-människor eller mer för andra människor :)