bakis på pepp?

Föreläsningen/workshopen gick bra. Riktigt bra. Jag sitter på tåget nu och är helt slut. Min hjärna är mos, min röst är raspig men hjärtat är varmt. Jag sprudlade av stolthet medan jag pratade med E i väntan på bussen. Hur ofta kan en prata i mun på sig själv när en vill förklara hur stolt och nöjd en är över sin egna prestation? - märklig men häftig känsla. Att kunna räta på ryggen och känna stoltheten pumpa genom kroppen.
 
Det var totalt 35 pers som jag föreläste för och vi hann med HBTQ - förklaring av begreppen, konstrueringen av sexuella identiteter och varför vi upprätthåller dessa, ett långt trans-pass, viktiga årtal som rör hbtq och avslutningsvis ett block om heteronormen och vilka som skadas av den
 
Och kanske finast av allt - att jag behövde pausa och gränsa vissa diskussioner, för att vi skulle hinna med allt - och klassen är "vanligtvis" blyga och några som inte gillar att snacka i grupp. Bästa sortens komplimang. 
 
#blogg100, dag 9