att hitta det i allt

En kanske skulle göra en Drew Barrymore och hitta hjärtan i allt, fota, klippa ihop, göra en bok och tjäna pengar. Tanken är någonstans lite gullig och rar - att det går att hitta kärlek i allt, när som helst och var som helst. 
- samtidigt som jag någonstans att kärleken kanske är detsamma som "flicka hjärta pojke"-kärlek. Eller så är det min förhastade slutsats för att det är en hollywood-skådis som gjort boken? 
 
 
För kärlek är ju så jävla mycket mer än heteronormativ gegga. Eller homosexuell gegga. Tänker oavsett sexuell identitet så finns det ju mer bortom tvåsamheten. Alltså jag tänker bara en sådan sak som att vara flera i en relation. Eller att inte definiera sin relation/er enligt normernas alla regler. Eller att skippa kärlek helt och syssla med annat. - när jag träffar femmor (dvs 11-12 år) fattar dom detta på ett kick. Så smarta är kids.
 
Men kärlek kan ju också vara saker som att älska sina vänner, en god kladdkaka eller när solen sticker en i ögonen. Dvs mina topp-tre över saker jag älskar och klassificerar som kärlek. Eller hur pirrigt och fint det känns att hångla upp min tjej på stan. Eller när syskonbarnen ställer frågor eller berättar saker dom lärt sig. Eller att höra om hur mormor och morfar träffade varandra ute på ett fält när dom skulle palla rovor. Att ha den där trygga känslan i kroppen som säger att en inte är ensam - det är kärlek för mig. Den där känslan hänger ju inte i konstant och ibland kan en ju känna sig som den ensammaste i världen, men när den väl bäddar in sig i magen och skapar den där varma känslan, då är det fint att leva.  
 
Kärlek är ju också att ens förälder tvättar rent en skjorta och trollar bort en fläck en själv inte kan få bort. Eller ett syskon som peppar när livet känns värdelöst. Att skratta sig hes med vänner och känna att en aldrig har tråkigt med just detta gäng. Eller att vakna av att den där fina pussar en i nacken. Samtidigt som det kan vara en snäll hund som lägger sig i ens knä eller ett fint sms som träffar rakt i hjärtat från en vän i en annan stad. Och att tända ett ljus för någon som dött alldeles för tidigt och snabbt från ens liv. 
 
 
Ibland kan jag bara stanna upp och tänka över alla relationer jag har i mitt liv, alla finingar som trillat in och som jag aldrig kommer att släppa taget om. De där som en kanske träffar några gånger om året och där veckor eller månader känns som borta - för att en har klickat med hjärtat och då spelar tid ingen roll. Och jag älskar min förmåga att falla pladask för en person över en kopp kaffe, och veta att det här är en jag kommer vilja ha i mitt liv för en bra tid framöver. För bland det bästa och största jag vet inom kärleken är när vänner från olika klickar i mitt liv blir vänner och mår bra av varandra. Det är stort och häftigt. Att kärlek kan vara så mycket mer än något som två personer skapar i en så kallad kärleksrelation, borde vara vedertaget vid det här laget. För jag har så svårt när människor ska rangordna kärlek och relationer. För visst att min E har mitt hjärta i sina vackra händer, samtidigt som mina vänner och la familia alltid finns med på sina sätt. Det finns liksom tillräckligt med kärlek i mitt hjärta för att jag ska behöva välja ut och kategorisera. På samma sätt är det upp till var och en att hantera sin kärlek på det sätt som passar en bäst. Oavsett hur och om en väljer att hantera den.
 
 
#blogg100, dag 59
hångla kärlek vänner
0 kommentarer