Lycke
Jag har varit inne i en period där jag inte läser, anledningen till detta: jag har jobbat som ett as över hela stan och somnat direkt om kvällarna/jobbat om kvällar och nätter. Men så fick jag denna bok för några veckor sen, och efter att ha läst intervjun med Bley i svenskan, så var jag tvungen att läsa boken.
Detta är Mikaela Bleys debutbok och den handlar om Ellen Tamm som är kriminalreporter på TV4 som får uppgiften att följa fallet med en försvunnen flicka, Lycke. Vi får följa Tamm, Lyckes familj och fallet under lite mer än en vecka. Tamm har även ett mörkt förflutet vilket gör henom olämplig att jobba med fallet, samtidigt som hen bär på någon slags besatthet för att hitta Lycke. Precis som Rudbergs deckare befinner vi oss i de finare kvarteren och de skilda föräldrarna uppfattas som märkliga och kalla. Jag älskar att läsa om spruckna människor och relationer från den finare delen av samhället. Detta bakas in i historien genomgående.
Dessutom är Tamm fascinerad och på ett sätt besatt av kvinnor som mördar. Jag som läst 90 hp kriminologi tyckte nog att dessa delar av boken var mest intressanta. Vad är det hos oss människor som tar för givet att alla som begår brott är män? Varför vill vi förklara eller bortförklara när det är en kvinna som begår något brott? Varför vill vi se en man som den typiske avvikaren, men gärna vill prata om psykiska diagnoser eller instabilitet när det handlar om en kvinna? Osv. Fruktansvärt intressant och ett av mina bästa områden inom kriminologin.
Språket är enkelt och en fastnar. Det är dels kapitelindelat dag för dag, samt uppdelat i olika personer. Detta gör att boken blir lätt att plöja och snyggt upplagt när en får ta del av samma händelse ur olika personers perspektiv. Jag ser fram emot att läsa fler av Bleys böcker.
Jag ger Lycke 3 av 5 palmer. (och jag passade även på att måla naglarna i ett lack som matcher omslaget. Färgen heter Trophy wife, vilket är ungefär ett av de värsta begreppen jag vet. Men snygg färg.)
Här är intervjun för er som ännu inte läst den. Och en kan ju säga vad en vill om denna sorts intervju. Jag tycker ju själva upplägget är jäkligt märkligt med att namedroppa på beställning, men det finns säkert en målgrupp för det.
