how I met your mother
Vi såg klart HIMYM i går - 9 säsonger á 24 avsnitt = 216 avsnitt. Och nu i efterhand vet jag inte riktigt om det var värt det? Det är ju en rolig serie, och gillar ju alla karaktärerna på sitt sätt. Förutom Robin. Jag har ogillat Robin genom nio säsonger, och förstår inte riktigt tjusningen med henom?
- tills E påminde mig om att jag garanterat skulle ta mig an en Robin ifall jag sprang in i en på en bar. Och garanterat hade sett till att den kände sig som en i gänget även fast en bara tagit en öl... Och det har hon väl rätt i. Och jag hade väl också sett till att fortsätta vara vänner resten av livet, om vi verkligen klickat. Men ändå? Är det bara jag som stör mig på Robin?
Så förutom att jag är lite skeptisk till Robin så är ju serien underhållande. Det är ju ganska förtjusande att se någon gång på gång misslyckas med sitt kärleksliv som Ted, utan att ge upp. Hen vill så gärna tro på ödet, skapar ödet om och om igen och gör allt för att hitta den rätte. Någonstans tycker jag väl att det är lite synd att ständigt leta efter den perfekta, och inte njuta av de mindre perfekta? Men en gillar ju Lily och Marshall, och jag är nog mest lik Lily när jag tänker efter. Och E är garanterat Marshall.
Och Barney, som jag älskar den karaktären. Den är bara hållbar eftersom en vet att skådespelaren egentligen är bög, gift och har två kids. Då blir det extra roligt att hen är en superdouche som ligger runt. Dock gillar jag inte hur de andra i gänget genomgående fördömer henoms sätt att leva - vill en ligga runt hela livet, gör så. Alla är inte skapta för tvåsamhetsnormen eller för kärleksrelationer. Och så är det ju bara.
När jag tänker efter gillar jag nog Robin och Lily mest. Deras vänskapsrelation är fin, även om den till 90 % består av att supa på en bar, så är det något fint med den. Hur Lily bestämmer sig på en sekund att Robin ska bli en del av deras gäng. Det är dock tröttsamt att Lily ska fantisera om att hångla med Robin, och att inget sker förrän sista säsongen. Det är inte ens en spoiler, det fattar alla som sett ett avsnitt... Det jag gillar med dessa donnor är att de ägnar sig åt saker de vill - och försakar kärlek, vänskap och annat för att göra det. Robin arbetar väldigt mycket och klättrar sakta uppåt. Lily flyr ibland och ägnar sig åt konst. Det känns så befriande och härligt på något sätt.
