jobbet <3
Jag har varit på RFSL i snart tre månader, men det känns samtidigt som jag alltid varit här och som jag började förra veckan. För jag känner mig hemma - samtidigt som varje ny dag innehåller helt nya uppgifter. Jag har nog aldrig älskat ett jobb så mycket som jag älskar detta? Jag lär mig nytt konstant, utvecklas och får ansvar för nya saker hela tiden. Och varje ny sak som läggs på mitt CV är fantastiskt och så utvecklande! Jag är fortfarande sprudlande och peppad på varje ny arbetsdag - vem känner så efter tre månader? <3
Jag minns hur Pappa pratade om sitt arbete, och hur han sa att han struntade i vad jag arbetade med, även om han alltid ville att jag skulle bli "en som kämpar för kvinnors rättigheter, förslagsvis som domare eller advokat", men att det viktigaste var att jag brann för mitt jobb. Att jag skulle ha ett jobb där jag på fredagen redan längtade till måndagen och en ny arbetsvecka. Han hade varit stolt och nöjd nu, för jag är på helt rätt plats.
Just nu om dagarna så planerar jag Testpoint under sommarmånaderna, har mängder med möten, strukturerar och utvecklar. Gör lite grejer för Colour of love och är samtidigt projektledare för ett projekt som rör nyanlända och/eller asylsökande hbtq-personers rättigheter till hälsointerventioner. Och jag älskar det. Jag älskar att jag får göra olika saker varje dag, får ta ansvar och får vara med i processer som ständigt utvecklas och förbättras - och som i sin tur innebär att människor nås av hivpreventiva metoder och får information om säkrare sex.
På bilden håller vi på att lasta ut COL-bilen efter helgens kampanj. Och det är alltid bra läge för att ta en bild, oavsett hur svettigt eller trångt det är.