Kyss mej lycklig

 
Kyss mej lycklig är skriven av Sofia Rapp Johansson och jag plockade den på biblioteket för att det stod något om rus och hepatit c på baksidan. Saker som lockar mig? Och för jag tänkte att det kunde vara bra research. När jag började läsa insåg jag att jag läste annat av författaren, förmodligen Silverfisken.  
 
 
Boken har ett jävligt bra språk, men den är riktigt tung och jobbig att läsa. Den handlar om en person som blir kär, riktigt jävla håll käften-kär. Men som också brukar eller missbrukar, beroende på hur en vill se det. Och personen åker in och ut på olika instanser. Är kär, brukar/missbrukar/blir omhändertagen - och så går det runt. Hela tiden. Dessa olika delar flätas samman och perspektiven växlar och kastas om. 
 
Att det hela tiden växlar gör att en kommer in i tempot och boken går fort att läsa. En vill veta mer om personen som skapar dessa känslor och kärleken i personens kropp, men så kommer en del om ett sjukhusbesök och i nästa scen har det ändrats årstid. Det är lite huller om buller. Men bra. 
 
OBS: Om en tycker det är svårt att läsa om missbruk eller personer som blir inlagda - håll dig borta från boken. Jag fick lite misslitt-vibbar av den, kanske därför jag gillade den? Jag har ju haft perioder då jag bara läst misslitt. Men om en har svårt med dessa ämnen - läs ej. 
 
Kyss mej lycklig får tre av fem palmer.