sexualupplysare och bokälskare

Jag har hittat världens mysigaste och kanske läskigaste lista om vänskap. Mina vänner är ju mitt liv, så jag skriver denna lista som pausunderhållning under mitt skrivar-bootcamp. 

 

Att dom är så ROLIGA!! Och INTELLIGENTA!! Och BRILJANTA! Jag vet att jag typ inte kan skryta om detta, men jag känner på riktigt dom snällaste, finaste, roligaste, klokaste och mest godhjärtade människor på denna jord. Och en ytterligare sak dom har gemensamt är att dom hela tiden får beröm av varandra eller av andra om hur fina dom är - och hur lycklig jag är som känner alla? Tack, tack jag vet. Jag har kämpat i många år och nu omger jag mig bara av guld. <3 Efter bröllopet har folk pratat mer om hur fina vänner jag har än hur vacker jag var, och jag antar att jag är helt ok med detta :))))) 

 

Den som kan läsa av en utan att en egentligen behöver säga något. Den som vet om jag är på bra humör, om jag behöver en drink, en kram eller bara vara tyst. Den som en inte behöver förklara sig för eller ursäkta sig för. Den som pallar allt magiskt/roligt/fantastiskt men också allt tungt/skitigt/dumt. + en som skrattar åt mina skämt och tycker att jag är rolig! 

 

Den som bara pratar om sig själv. Absolut har vi kvällar och perioder där en behöver prata av sig och älta något jävligt som hänt. Men folk som bara pratar om sig själva, knip igen kakhålet. Jag har en gång varit på en lunch där hen pratade om sig själv i 47 min och sen ställde 5 frågor i ett andetag som jag inte hann svara på innan hen fortsatte prata om sig själv. Vi är inte längre vänner. Eller folk som är snåla fastän de har råd. Huvva. Eller som bara är giriga med tid, skratt, energi eller annat livsviktigt. 

 

Rolig, intelligent, generös, varm, nära till skratt, kan palla med en när en får blodsockerfall, och som funkar i olika lägen. Alltså att vi kan ha svinkul när det bara är vi två, men att vi också har kul på en middag med andra eller när vi svettas på ett dansgolv. En som är generös gällande engagemang, skratt, historier, kunskap och som inte räknar ören. Och en som kan växla mellan allvar och asgarv i ett andetag. Jag vill ha hela paletten tillgänglig konstant. 

 

Att det är så svårt att hitta tid när en blivit vuxen? På riktigt det tråkigaste. När en gick i skolan fanns Ligan där hela låg-högstadiet, HT + Ellen under gymnasiet, Moa på SU, Pockisarna på PS osv. Nu har jag stenbockarna på RFSL iofs :))))) Men det kan vara svårt att hitta tid då alla kan. Därför älskar jag att planera långt fram. Då vet en att det kommer att ske + har något fint att se fram emot <3 

 

När någon är sen. Det är på riktigt det tråkigaste jag vet. Och jag blir orimligt sur, så sur att det kan paja hela träffen. Min tid är viktig och jag ställer klockan för att hinna träffa folk utöver jobb/träning/sömn/sex/skrivande. Den övriga tiden är till för att hänga med människor jag älskar <3 så jag blir sur när folk är sena. 

Eller inte kan beställa matställe. Speciellt om jag är hungrig, då kryper det i kroppen och jag vill att folket bara bestämmer sig. När jag har blodsockerfall är det inte roligt, med det sagt så vänder det ofta snabbt igen :)

Att jag lägger mycket tid och kärlek på mina vänner. Det är liksom ingen slump att jag bara har guld i min närhet, jag vårdar mina relationer och dom jag har i mitt liv betyder väldigt, väldigt mycket för mig. Det var länge sen jag gjorde skillnad i mängden kärlek en kan ge till en familjemedlem eller vän. Det är samma kärlek för mig <3 

En annan sak som är typiskt för mig som vän förutom att jag älskar mina vänner väldigt högt och mycket är att jag också gör allt för dom. Jag är den som går från jobbet, lämnar en middag eller är beredd att ta en taxi om det behövs. Jag ser oftast lite för mörkt på allt och är alltid beredd att typ ringa en ambulans, medan personen egentligen behöver en kopp te och en kram. Men jag är väl helt enkelt alltid beredd på att ställa upp oavsett vad det gäller. Och, jag är alltid den som vill godkänna mina vänners partners. Spelar ingen roll att vi inte längre är femton, jag är den som gärna "tar ett snack" med personen och vill bocka av fråge-listan. :))))) 

 

Att hitta tiden. Om jag fick bestämma skulle vi fortfarande ha jullov, sommarlov, höstlov, påsklov osv. Oceaner av tid till att ligga i kuddhögar och kolla film, äta mängder tacos, överträna oss en dag för att ha ont de kommande fyra, dricka sliskiga drinkar och fixa varandras hår. 

Annars är det väl att alla mina vänner inte går ihop med varandra. På en önskeplanet skulle alla som jag älskar också älska varandra, men så är det tyvärr inte. 

 

 

Oj, förmodligen att jag kan explodera på tre sekunder om vissa saker inte passar mig. Om någon bråkar på krogen är jag där och ska bråka extra, eller om folk inte kan bestämma sig för vart vi ska äta så kan jag bara sätta mig där vi är och sura. Och att jag gärna vill ha rätt. Och att jag inte direkt skäms över att jag inte älskar alla. Jag visar ganska tydligt när jag ogillar människor vilket är ganska så ocharmigt. Att jag alltid vill bestämma film men somnar tre minuter in. 

Jag var nog störigare som singel och yngre. Då kunde jag försvinna iväg med någon snubbe eller "lära känna nya" på krogen och liksom glömma dom jag var där med. Tur att den tiden är över. 

 

Förr i tiden var det garanterat att jag alltid, alltid dubbel och ofta trippelbokade saker. Jag ville så gärna göra allt på samma gång och glömde liksom bort att jag inte kan göra en Hermione och vrida tiden. Då levde jag också extremt stressigt och kunde vara stirrig/sur/stingslig för att folk inte pratade tillräckligt fort osv. 

Och att jag är pushig. Jag kan nog ganska ofta tycka att folk ska göra på sätt som dom själva kanske inte vill eller ha lust med, men jag puschar ibland för mycket och för hårt. Och att jag såklart har humörsvängningar, och hänger en inte med bland alla toppar och dalar kan det bli jobbigt. Speciellt om jag sänker hela stämningen bara för att jag är hungrig... 

Dessutom vill jag alltid fota allt hela tiden, vilket kan vara störigt i stunden men som alltid är kul att kolla tillbaka på. 

Och att jag kan bli sur när jag känner att jag är den som tar allt ansvar i en relation. Det är inte heller särskilt charmigt, men det brukar leda till vettiga och fina samtal <3 

 

Jag är navet i många relationer. Jag kan ofta vara den startar planeringar, bjuder in till saker, ser till att folk ses och att vi gör saker. Jag kan nog ganska ofta vara på gränsen till pushig när jag vill att vi ska ses nu, allra helst i går och vill gärna få ihop det. Men jag är jäkligt bra på att göra tid för mina vänner. Jag flyttar på träningen, ställer klockan tidigt eller kompar från jobbet för att få ihop det. Och jag ägnar gärna helgerna åt att bara mysa med folk jag gillar. 

Jag är rolig (kanske är konstigt att skriva om sig själv, men det är jag ju!) och jag är ofta på väldigt olika saker. Det är få saker jag tackar nej till och det är inte ofta som jag bangar. Jag bangar bara pga stress-symptom. 

Och jag är bra på att låta folk prata av sig och att låta personen/personerna själva styra vad de är sugna på. Ifall de vill supa ner sig, glo på någon serie eller gå en promenad. Jag är ofta för att göra det som behövs just då. Och jag är bra på lyssna och kan ibland säga liknande upplevelser och ibland är jag bara tyst. Dessutom är jag sjukt bra på att anordna värdelösa förfester. Alla mina förfester slutar med att folk däckar sockerhöga i vardagsrummet framför någon disney/chicflick.

Sist men inte minst, jag är bra på att säga hur mycket folk betyder för mig. Jag vill alltid ha mess när vi kramats hej då så att jag vet att hen kommit hem väl. Jag gillar att berömma mina vänner och förklara vad den är duktig på och hur viktig den är i mitt liv. Jag hoppas och tror att mina vänner fattar vad dom betyder för mig <3