sexualupplysare och bokälskare

Jag har läst boken Visuell drog - om barn, unga och nätporr. Boken är skriven av Maria Ahlin och Ulrica Stigberg och den ges ut av Kalla Kulor. 

 

Självklart blev jag helt till mig så fort jag såg titeln. Porr som tituleras som drog, fokus på unga - det krävs inte mycket mer än så för att jag ska blir intresserad. Jag kände inte till någon av författarna innan, men flera av personerna som är med och pratar. Som Elaine Eksvärd och Caroline Engvall. 

 

I boken får vi ta del av "forskning" om porr, unga personers åsikter och upplevelser av porr, lite kopplingar till sex mot ersättning, skolan, några lärare och en hel drös med moralkakor. Smaklig måltid! (med "forskning" menar jag att det är så sjukt uppenbart att författarna sållat rikligt bland allt som finns om porr.) 

 

 

Titeln är smart. Det är riktigt smart att prata om porr som en drog. Det låter farligt eftersom vi alla vet att droger är fruktansvärt och sånt en absolut inte sak hålla på med. Det är något som en har fått lära sig sedan tidigt i skolan och som samhället liksom ska tycka. Om en likställer porr med droger ska en per automatik förstå att det är dåligt/farligt/fel/ajaj med porr. Det kan vi alla vara överens om, det måste ju vara tanken med titeln?

 

Speciellt eftersom det inte finns några vetenskapliga bevis på att porr är beroendeframkallande (vilket dom själva benämner!). Att det är som en drog eller att människor kan få samma abstinensbesvär som en kan få av tyngre droger eller alkohol. Det finns alldeles för lite forskning kring det och det finns ingen vetenskaplig forskning som visar på detta. 

- däremot finns det många personer som menar att de inte kan sluta med porr. Att de måste gå över till tyngre/vidrigare/hemskare porr. Att de ångrar att de lagt så mycket tid på porr som de gör. Att de hellre kollar porr än pluggar, gör läxor, hänger med familj/vänner eller tränar. 

 

Och dessa personer finns det gott om i denna bok. Det finns liksom en samlad röst som består av unga pojkar som alla instämmer i att de inte längre kan hantera porr. Att det kan känna skam och skuld när surfat "för mycket" porr. Att de tycker att det är jobbigt att de lägger ner så mycket tid på porr, att de går från "vanlig porr" = heteroporr som jag antar är vit, dominanta inslag och kuk-i-fitta-sex/analsex - för att gå till grövre och vidrigare porr. 

 

Vad denna porr kan bestå av är olika. Det kan vara med fler personer än en. Det kan vara analsex. Gruppsex, BDSM. Våldsporr, djur eller barnporr. 

- det är så intressant och jag skulle kunna skriva en egen bok om dessa tankar om vad som är "bra" vs "dåligt" sex och i detta fall porr. Att dessa personer vet vad som är bra och dåligt/fint och fult - och hur de går från "bra" till "dåligt" - och skyller detta på att porren är beroendeframkallande. 

 

OBS: jag vill inte på något sätt förminska någon av dessa personers upplevelser eller känslor. Det är fantastiskt att dessa personer varit med och svarat på alla frågor och delar med sig av allt. 

MEN, jag kan tycka att det är ytterst intressant att de fått med så många personer som tycker exakt likadant. Det enda jag tänkte på när jag läste denna bok var: hur många har de pratat med? Hur många har de sållat bort? Hur många har "rätt" åsikt" och var är alla unga som gillar porr? För det kan inte vara möjligt att alla ungdomar de haft kontakt med har upplevt exakt samma sak, känner samma sak inför porr och beskriver sina känslor på ungefär samma sätt. Det går jag inte på. 

 

Och kan vi prata om analsex? Om jag skulle få en femma för varje gång som en vuxen rackar ner på analsex skulle jag vara rik. Jag himlade med ögonen så hårt att mina linser torkade. Herre gud, kamma till er. Det är inte djävulens påfund att ha analsex. Men det förekommer gång på gång så mycket hat om analsex. Sker det mellan två personer som njuter, utforskar och har det bra tillsammans - då är det härligt. Självklart får en inspiration av porr. Innebär det att analsex ska förbjudas? Svar nej. 

 

Det är så jävla mycket moralkakor genomgående. Diskussioner, pekpinnar och skitsnack i en härlig heterogegga om vad som är rätt och fel. Enligt boken är det väldigt lite sex som är bra och rätt. Typ det som sker mellan två heterosexuella och kära personer. Resten är djävulens påfund. Och det är riktigt jävla tråkigt att läsa en sådan trångsynt och heterocentrerad bok år 2017. 

 

Var är alla tjejer som kollar porr och njuter? Var är alla tjejer som onanerar dagligen till porr? Var är alla ungdomar som kollar porr någon gång ibland, njuter, tycker det är lite pirrigt förbjuder, onanerar och sen stänger ner? Var är alla kids som kollar porr för att det är pirrgt/kittlande/fascinerande? VAR ÄR ALLA KIDS SOM NJUTER AV PORR OCH SOM INTE MÅR DÅLIGT AV ATT KOLLA? - FÖR DOM FINNS! JAG HAR TRÄFFAT FLERA HUNDRA NÄR JAG VARIT UTE I SKOLOR - men dessa kids finns inte med. Deras röster blir inte hörda. Däremot finns alla kids som är beroende/skadade/skrämda/ledsna osv.

 

 

Det jag däremot tycker är bra med boken är diskussionen om att vuxna i såväl hemmet som skolan ska prata mer med unga om sex, porr osv. Ja. Det behövs alltid. Hem kan inte förlita sig på skolan och skolan kan inte förlita sig på hemmen. Prata mer med unga - svar ja. Dessutom kan jag hålla med om att det borde finnas filter för att förhindra porr på datorer/paddor som kids får i skolan. Kids ska själva få välja när och om de vill kolla porr, det ska inte finnas tillgänligt på skolans datorer så det kan smällas upp så fort en lärare tar en toapaus (hände ganska ofta i vår klass.)

 

Jag rekommenderar den här boken till folk som redan har en rimlig syn på porr, sexualitet, normer och unga. Och som inte blir allt för skadade av att läsa denna bok. Eller vem vet, det kanske jag som har en orimlig inställning till porr? Eller så är det boken som är alldels för smal för att det ska kännas troligt. Visuell drog får en av fem palmer.