Dramarama
Jag har ju som nyårslöfte att läsa minst tre engelska böcker detta år och nu är i alla fall en bok klar. Jag har tidigare läst We were liars/Kanske är det allt du behöver veta av författaren Emily Lockhart. Och det här var något helt annat.
I Dramarama får vi följa karaktärerna Sadye och Demi som kommer från Ohio. Dom går på samma skola och möts först när båda söker till ett sommarläger med fokus på musikal, dans, sång och teater. Innan dom fann varandra hade dom egentligen ingen alls. Nu har dom liksom hittat någon som brinner för samma saker, har passion och dom har hittat hem.
Självklart kommer båda in på sommarlägret och dom träffar nya personer som brinner för samma saker som dom. Dom har auditions, slåss om samma roller, misslyckas och får lära sig att dom som kanske är bäst på dans är dåliga på något annat... Det är mycket som händer förutom att de dansar och sjunger hela dagarna. En kommer ut som bög, en annan blir kysst för första gången och en tredje blir olyckligt kär medan en fjärde inte kan komma över sitt ex. Det är mycket som sker hela tiden och olika relationer sätts på spel.
Jag har aldrig haft ett intresse för dans, sång, teater eller liknande. Jag får svindel bara jag tänker på att charader. Men jag älskar musikaler, jag bölar i varje avsnitt av Glee och ett av mina största intressen är att se folk uppträda i musikaler, sång, dans, musik. Det finns inget vackrare än att se folk göra det dom brinner för. Jag får rysningar av tanken. Så det var ljuvligt att läsa denna bok. Läsa om deras auditions, deras låtval, nervositet, vilka roller dom får och vilka roller dom missar. Samt läsa om vänskap och kärlek. Det är mycket av allt!
En viktig del som tas upp är homosexualitet. Demi kommer ut som bög ganska snabbt och hans beteende förändras samma dag dom kommer dit. Från att vara kuvad och förtryckt av sina föräldrar kan han för första gången vara sig själv fullt ut, ragga, ligga och hångla. Och det är så förbannat vackert och sorligt. <333 Det bästa med hela boken enligt mig!
Den var lite töntig? Eller som att vissa klyschor var lite för sockersöta och mjuka. Men det finns ju gott om sådana människor också, men jag störde mig på det ändå. Den tidigare boken jag läst av författaren var mycket råare och läskigare. Det läskigaste som kunde hända i den här var att någon stukade foten typ. Rart och fartfyllt på samma gång. En av dom tröttaste klyschorna i boken som även var bland det bästa var ju demis sexualitet, så förväntad men ändå bra beskriven. Dramarama får tre av fem palmer.
Författaren Emily Lockhart.