Hata Gustavsberg

Jag har läst Hata Gustavsberg av av Agnes Lindström efter att en i min skrivgrupp tipsade om den. Om jag minns rätt var det hennes kusin? Det är Bonnier Carlsen som gett ut den. Jag glömde själv att fota boken och har snott bilden på omslaget från personen som gjort omslaget, Sara Edströms blogg. Här hittar ni hennes blogg. 
 
Femton år gamla Miranda bor i Gustavsberg och hatar det. Vi har ju haft landställe ute på Bullandö som ligger bortanför Gustavsberg och jag trodde väl att jag skulle känna igen fler platser. Men Hemmesta nämndes typ någon gång och de andra platserna som nämndes har jag typ bara åkt förbi. Men men. Miranda har två kompisar som hon hänger med, hon bär ung vänster-tröja och har rufsigt hår. Är typ trött på allt och alla. Och hon tänker att det måste finnas något mer, något måste hända och varför är alla så jävla tråkiga? Hennes vänner fattar inte riktigt varför det är så tråkigt eller vad det är som är så fel med att vilja "baka något och kolla film" varje helg istället för att festa. 
- gud, kunde relatera hundra procent till min ungdomstid! Hela min tonår var en enda lång fredagskväll nere på Videogodis där det tog två timmar att välja film (något med Jennifer Lopez, skräck eller Beck.) och typ en rinnig kladdkaka. Så jag kunde alltså relatera mer med kompisarna än med huvudkaraktären. Men så kan det väl vara ibland. 
 
Men sen under en släktmiddag råkar Miranda komma ut som lesbisk, hon bokstavligen ställer sig upp under en middag för att säga emot sin homofobiska farbror och alla tycker att hon "ställer till en scen". Och det här med sexualitet är typ ingen som hon egentligen tänkt på. Vi lever ju i en heteronormativ värld vilket innebär att det är först när en person inte är hetero som en inser att en avviker från normen, som då också innebär att en måste komma ut osv. Så hon tänker väl i några sidor om det är så att hon är flata eller om det är något hon sa bara för att. Och jag kan ärligt säga att jag var ganska sur under typ hela boken, för jag fattade inte riktigt om hon var lesbisk "på riktigt", vad det nu är? Eller om hon bara ville sticka ut och göra något avvikande som kids kan vilja? För jag tänker typ såhär: alla har rätt till att testa sig fram, fundera, ligga, hångla och gå loss för att det är härligt och för att det kan vara ett sätt att hitta sin sexualitet eller saker en gillar att göra. Så långt kan vi nog alla vara överens. Men däremot blir jag galen på folk som fejkar att de är flator för att typ ragga på killar. För ja, det händer fortfarande. Kvinnor blir fortfarande indoktrinerade att deras sexualitet och njutning finns till för att attrahera män och män tror fortfarande att deras existens är grädden på moset i allas sexliv. 
 
Miranda blir i alla fall medvetet kompis med skolans andra flata, Sanna, och dom börjar hänga och göra allt som Mirandra drömt om. Typ klottrar, fixar strömavbrott och pratar om feminism. Hon dumpar sina gamla vänner och går helt upp i Sanna som hon sen blir ihop med. Och jag fattar det inte. Jag köper inte deras relation och jag fattar aldrig om Mirandra gillar Sanna på riktigt eller bara är tänd på henne för att hon blir "något". Innan var ju en nolla och nu är hon i alla fall en nolla som är flata. Jag kan fatta att en femton år gammal queer person kan må bra av att hänga med andra queera. Men när själva identiteten att vara queer blir något större än att vara queer är det något inom mig som skaver. Och det är så jag läser Miranda. Hon är osympatisk, ganska elak, otroligt självisk och så jävla osäker. Och så är det ju såklart för många femtonåringar! Men det är typ inte först de tre sista sidorna som hon visar några goda sidor. Jag var mer irriterad genomgående och väntade bara på att jag skulle falla för Miranda. Men det hände aldrig. Däremot gillade jag Sanna. Sanna var en fin karaktär, vettig, kunnig och en som blomstrar de tio sista sidorna. Sannas karaktär köper jag helt och gjorde att jag ville fortsätta läsa boken. 
 
Hata Gustavsberg får två av fem palmer.  Den kan typ vara bra att läsa för andra kids som kan behöva ventilera begreppet sexulitet, att ha sex för första gången och typ hur frustrerande det kan vara att känna sig uttråkad på livet. Men i övrigt kände jag mig mest nollställd. 
 
 Författaren Agnes Lindström. 
Bonnier Carlsen flator lesbisk karaktär
0 kommentarer