Flickorna på Englandsbåten

 Jag tror att det var min favvo-podd Spöktimmen som nämnde den här boken. Och när jag hade Nextory lyssnade jag på den här under mina promenader på väg till jobbet. Flickorna på Englandsbåten är skriven av Lone Theils och ges ut av Norstedts förlag.

Det här är första delen i en deckarserie där Nora Sand är huvudpersonen, och jag kan säga redan nu att jag kommer att fortsätta läsa serien. Men inte lyssna, för det var inte en jättebra uppläsare tyvärr. Så även om storyn var bra, störde jag mig på rösten genomgående. I alla fall, Sand arbetar som journalist, utrikeskorrespondent på en dansk tidning som heter Globalt. Men hon kommer egentligen från London = brittisk deckare som gifter sig med nordisk noir. Och det blir riktigt snyggt när händelser som ligger mer än 30 år bakåt i tiden bakas samman med saker som sker i nutid. Jag kan ju gilla den sortens historiska nedslag och kanske inte 1700-talet + nutid… Men det kanske bara är jag?

Hela boken börjar med att Sand köper en väska second hand som visar sig innehålla foton på flickor, som hon på något sätt lyckas lista ut hänger samman med unga flickor som försvann 1985 på en Englandsbåt. Hennes plan blir alltså att lösa mysteriet med de unga flickorna, vilka var dom, hur och varför försvann dom bara?

Allt medan detta pågår lyckas hon samtidigt springa in i en gammal kärlek, Andreas, som på olika sätt dyker upp allt oftare i hennes liv. Jag kan själv tycka att det inte alltid behöver blandas upp med mjukare ämnen, utan jag kan gärna läsa en deckare som bara är tung. Eller en roman som bara är jobbig. Men jag kan tänka mig att dom allra flesta behöver lätta upp stämningen mellan allt det jobbiga. 

Och i den här boken är det en hel del som är jobbigt, och såklart vurmar mitt hjärta extra hårt för unga kvinnor som blir lurade av vidriga män. Utan att avslöja för mycket är ju detta ett fall där kvinnor ännu en gång blir förda bakom ljuset av män, blir grundlurade, utnyttjade och vidrigt behandlade. Och även om en kanske kan tänka att det redan finns miljoner böcker och filmer om detta – så finns det ju flera miljoner till som måste berättas. Så det är ju alltid viktigt och vettigt att skriva om dessa saker.

Flickorna på Englandsbåten får tre av fem palmer.