so fucking PC

När vi var på Hallongalan i veckan fick Bianca Kronlöf ett pris, hurra! Dessutom uppträdde hennes syster med låten So fucking PC. Dvs Så jävla PK fast på engelska. Hur bra är inte det?
 
Jag känner så mycket för dessa två. Att kunna prata om viktiga ämnen som feminism, sexism, rasism, genus - och samtidigt få in humor i det? Dessa videos som Kronlöf producerar är så jävla viktiga. Har du inte sett dom, klicka in dig på denna och sen avsätt en timme för att se resten. 
 

saker som retar mig till döds #1

Bikinis för barn. 
 
Jag växte upp under tidigt nittiotal, och jag kan inte tänka mig att det runnit så jävla mycket vatten under broarna sen jag lallade omkring på stranden ute på landet eller på Mallorca eller Kreta. Men det finns inte ett enda foto på mig eller syrran där vi var iklädda någon form av tudelad baddräkt. Jag minns en lila baddräkt som matchade min gunga, dockvagn, badring samt klädset bestående av klänning, tröja, kjol och kalasbyxor. Syrran hade detsamma i rosa. 
- utöver det badade vi nakna. Hemma som utomlands. Fram till att puberteten började pocka på badade både vi och våra vänner näck. För att det var härligt, för att vi kunde, för att baddräkten kunde kyla ner magen och göra ont, för att banden kunde vara lite krångliga att ta på sig - men kanske framförallt för att vi var barn. 
 
Genom att iklä ett barn dessa plagg innebär det att en sexualiserar barnet, samtidigt som en på ett effektivt sätt särskiljer barnen från varandra. Och ja, givetvis ser barn skillnad på biologiska kön mellan benen - det är något som barnet lär sig vid 2-3 år om jag inte missminner mig? Men barnet lär sig att hen måste skyla sig. Att brösten är något att gömma, en del av kroppen som ska döljas för omgivning. Att det finns två områden på kroppen som omgivningen inte ska få se. Samtidigt som dessa plagg i samma veva automatiskt drar blickar till sig från andra runt omkring. En blir uppmärksammad på att vissa delar av kroppen inte längre är en del av resten. Utan något som ska behandlas annorlunda en resterande delar av kroppen. 
- genom att barn klär sig i detta lär den sig per automatik att kroppen förväntas klä sig på ett visst sätt, medan många andra ungar inte behöver klä sig på detta sätt. Att iklä ett barn dessa plagg sexualiseras barnet då den lär sig att dessa delar ska döljas och en lär sig att skyla något som inte ens finns. 
 
Givetvis går det att skilja på platser när det gäller badplagg, och givetvis kan det vara skillnad på om en springer omkring i trädgården på landstället eller om en leker på Erikdalsbadet. På vissa platser i samhället ska en vara påklädd, ja. Men det finns plagg och det finns plagg. 
 
Jag kan inte förstå mig på föräldrar som köper denna typ av plagg till sina barn? Baddräkt när en går på simskola i plugget, absolut. Ett par underbyxor som täcker blöjan medan en kryper fram i sanden, javisst. Men att köpa en bikini till ett barn - det finns inget logiskt alls kring detta. 

dagens obligatoriska läsning

Vad mina två favoriter gjorde igår? Den ena intervjuade och den andra svarade. Intervjun hittar ni här! Fantastiskt intiativ från Oliver och Eva att lyfta fram peppiga och fantastiska människor, och briljant att kicka igång det med Fridah Jönsson. Nu använde inte OE peppigt som ord, men det är vad du känner efter att du läst den. 
 
- och min förhoppning är att folk fattar hur viktiga både Oliver och Eva och Fridah är. Visserligen, de jobbar inom olika fält - men deras gemensamma nämnare är att de vill förändra. Att ha den egenskapen och faktiskt göra något med den, är tamigfan det finaste jag vet. 
 
och den här bilden är det finaste jag sett på länge. Det skrattet, den peppen, posen som är på g. Magiskt. 

det är svårt när en är accepterad i alla rum

Jag har svårt att tro att människor säger saker för att vara elaka. Jag vill någonstans tro att människor uttrycker sig klumpigt/dumt pga okunskap. Så när Blondinbella och Odd raljerar och hånar folk som inte är cis-personer tror jag inte att de gör de för att först och främst vara elaka - utan för att de inte vet bättre. 
 
För om du som individ i alla rum blir accepterad, i detta fall - förmodligen även privilegierad, kan det vara svårt att se ur människors synvinkel som inte blir behandlade på samma sätt. Dvs har du aldrig någonsin blivit diskriminerad, negligerad, raljerad, hatad pga någon egenskap/utseende, då kan det förmodligen vara svårt att tänka steget längre. 
 
BB är vit, heterosexuell, smal, vacker, blond, rik, - något som var och en skulle tolka och läsa av som en accepterad cis-person i dagens samhälle. Detsamma gäller även fästmannen. 
 
Om samma individ aldrig någonsin tänkt över sitt kön, sitt genus, sin kropp, sin sexuella läggning eller något som ens snuddar vid dessa ämnen - då borde det per automatik innebära att en inte kan sätta sig in i andras situation. Detta bygger givetvis även på att en förstått att en är högst i alla normer och struntar i resterande individer som inte är i samma fack som en själv. En så att säga vet om att en har det bra och ignorerar resten. 
 
För det är där det skiljer sig mellan BB och många andra som är i samma positionen som henom - de vill inte ta in att samhället ser ut som de gör. De anar att det finns strukturella problem, men det är enklare att fokusera på sig själv och sitt eget liv än att vilja se annat. För om en enbart fokuserar på sitt eget privilegium och tar denna plats i samhället för givet, då kan en inte heller se andra individer som existerar i samma samhälle. 
- då blir det enklare att raljera och håna personer som inte är cis, än att faktiskt lära sig något. 
 
Det som hade kunnat vara lämpligt i denna diskussion, är att som högt uppsatt cis-person väcka frågan kring om detta behövs med utgångspunkten att inte har samma perspektiv som transpersoner. Att vara medveten om att en inte har någon kunskap i ett ämne och utgå från det, är så mycket bättre än att håna och vara elak med avsikt att såra och kränka andra individer.