högläsning

Ikväll efter maten hade ungefär halva gruppen högläsning. Alla satt med varsin dator och följande instruktioner gavs: lite bakgrund till det som skulle läsas upp (alltså om det var en novell, ett stycke, en del av ett kapitel osv), om en ville ha kritik eller inte, samt om en hade något övrigt en ville lägga till. 

Och det blev så seriös stämning, fast samtidigt jävligt fint. En skulle läsa låååångsamt och våga ta den platsen som krävs vid högläsning. Jag blev skitnervös, dels för att det var första gången jag läste något högt och dels för att jag bölat/varit nära till tårar hela dagen. Men jag tog mig igenom hela stycket och fick sen ta emot kritik och pepp<333

Jag läste upp någon slags början på min roman. Och var helt öppen för kritik. Jag har ju skrivit femton nr av VR och fick mängder av kritik varje nr - efter det kan jag höra allt... Och det var så jävla värdefullt att våga läsa upp sin egen text och ta emot kommentarer kring det live. Vi som deltog var så jävla modiga! Tack!