Vita spår

Vita spår är den andra delen i Emelie Schepps serie om åklagaren Jana Berzelius. Det är Månpocket/Wahlström & Widstrand som ger ut den. Jag minns när hennes första, Märkta för livet kom ut på Pocket Shop för hundra år sedan. Och hur det efter några veckor blev en snackis om att hon försökt bli utgiven, blev refuserad, gav ut den själv och då blev uppköpt. Hon är ju en av få som lyckats med det!

Och eftersom Märkta för livet var så otroligt bra var jag tvungen att fortsätta läsa serien. Hela serien utspelar sig i Norrköping, en stad som jag har ca noll anknytning till. Men vad gör det? I del två får vi åter igen följa Jana Berzelius som knappt överlevde i första boken och en tänker ju att det kanske kommer vara lite lugnare i denna? Glöm och dröm. För er som läst första vet ju ni att det finns personer från hennes förflutna som då och då dyker upp och ställer till det. Och kombinationen av dessa personer med att Schepp är queen över cliffhangers, så blir allt bara så otroligt jävla spännande och läskigt på samma gång.

Boken börjar med att en ung kvinna hittas död på ett tåg och att hennes sällskap flyr i panik och försvinner ut i mörkret. Och det framkommer ganska snart att hon dött av en överdos – eftersom hon har magen full med knarkkapslar. – detta sker på typ sidan tre, så knappast en spoiler. Men jag tycker att den sortens brott är intressanta. Människor används som förvaring för några dygn mot att dom får byta land och förhoppningsvis liv. Det är ju något i min själ som går sönder när jag tänker på hur folk utnyttjas och används som varor, och jag får inte ihop hur en hittar vilka människor dessa är, när de så ofta kommer med falska papper. Hur går det till?

På något sätt bakas fallet med kvinnorna ihop med personer från Berzelius förflutna och hon måste även i denna del kämpa för sitt liv. Det här är nog en av få deckarserier där en verkligen måste läsa i rätt ordning. Det ska vara fristående delar, men jag tycker nog att en missar för mycket om en bara läser böckerna random. OBS: jag har bara läst del 1-3 än så länge, och jag hade nog inte fattat om jag läste i fel ordning. Men det kanske blir annorlunda i resterande delar.

Som karaktär är jag otroligt fascinerad av Berzelius, hon är ju uppfostrad till en mördarmaskin, samtidigt som hon är en av Norrköpings bästa åklagare. Det är en fantastisk mix och gör henne till en intressant karaktär att ta del av. Det finns mycket i henne som krockar och skapar en bra dynamik. Men däremot blir jag fortfarande inte klok på poliserna som är med i hennes närmsta team, Henrik Levin och Mia Bolander. Henrik minns jag knappt något om medan Bolander stannar kvar och irriterar mig. Hon super, ligger runt och köper saker på avbetalning. Men det finns liksom ingen förklaring till varför hon beter sig som hon gör? Är tanken att hon ska vara sådär härligt stökig som kvinna? Att det ska krocka med bilden av hur en polis ”bör vara”? Inte vet jag, men det förklaras aldrig och det stör mig.

Den här recensionen kanske inte gav så himla mycket, men det är svårt att beskriva utan att skriva för mycket om alla viktiga delar som sabbar er läsning. Det jag kan säga är att serien om Jana Berzelius är otroligt spännande, språket flyter på och en kan sluka boken på en dag. Så jag vill verkligen rekommendera den! Vita spår får fyra av fem palmer.

 
Jana Berzelius Månpocket Wahlström & Widstrand kriminalroman
0 kommentarer